Hej,

Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Nedan kommer en redogörelse för din situation, med svar på din fråga. Den rättsliga regleringen hittar du i ärvdabalken, där regler om arvsrätt har samlats. 

Allmänt om arvsrätten
När en person avlider går ens arv i första hand till den första arvsklassen. Denna utgörs av arvlåtarens bröstarvingar, det vill säga, ens barn och deras avkomlingar. Är man gift ärver den efterlevande maken ens egendom före gemensamma barn, medan barn som man har sedan ett tidigare förhållande kallas för särkullbarn. Dessa barn har rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, vilket blir fallet om föräldern går bort före maken. Barnet kan dock avstå sin rätt att genast få ut sitt arv till förmån för efterlevande make och blir då efterarvinge. I er situation, där ni inte har gemensamma barn, har era respektive barn alltså rätt till sin del av arvet direkt. Ni ärver alltså inte varandra trots att ni är gifta, utan den kvarlevande maken får istället enbart sin del av det gemensamma giftorättsgodset (er gemensamma egendom) vid bodelningen. Vill man ändra på detta kan man göra det genom testamente. 

Arvslott
Huvudregeln enligt ärvdabalken är att barnen ärver lika mycket vardera från sin förälder och att de då delar på hela den avlidnes kvarlåtenskap. Om en av er har två barn ska de alltså som huvudregel ärva 50% var, vilket utgör barnens arvslott. Om inget testamente finns så sker fördelningen mellan barnen på detta sätt, om inte arvet minskat genom förskott till något av barnen. Om ni har varsitt barn så utgörs barnets arvslott av 100% från den egna förälderns kvarlåtenskap.

Laglott
Genom testamente och gåvor under ens livstid kan denna fördelning ändras, och man kan bestämma att en del av det som annars hade varit bröstarvingarnas arvslott ska testamenteras till någon annan. Precis som du nämner så har en bröstarvinge dock alltid rätt att som minst få ut sin laglott. Laglotten utgörs av hälften av arvslotten. Med hjälp av ett testamente kan man som förälder alltså fritt styra över hälften av det hela arvet och bestämma vem som ska ärva. Den återstående halvan måste dock tillfalla förälderns barn eftersom de har rätt till sin laglott. Om ett testamente anger något annat så har barnen rätt att påkalla jämkning av testamentet, för att kräva ut sin laglott. Har man två barn innebär det att de har rätt till 25% av hela arvet var.

Här kommer ett exempel som kanske förklarar situationen tydligare:
Om en förälder till två barn, A och B, dör och efterlämnar ett arv på 200 000 kr är barnens arvslott alltså 100 000 kr för var och en av dem enligt lag. Om föräldern skrivit ett testamente om att en annan person, C, ska ärva all kvarlåtenskap kan A och B påkalla jämkning av testamentet för att få sina laglotter. C ärver då 100 000 kr och A och B erhåller sina laglotter om 50 000 kronor vardera, vilket utgör hälften av arvslotten om 100 000 kr.

Det är alltså inte möjligt att göra så att ens barn ärver mindre än 25 % var när man har två barn. Har man ett barn var, så ska barnet ärva 50% av kvarlåtenskapen från den egna föräldern. Resten kan en förälder fritt disponera över genom testamente.

Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Vill du få hjälp med att upprätta ett testamente kan du boka tid med en jurist genom att följa denna länk.