Utforma testamente så att samtliga särkullbarn ärver lika mycket av oss
Jag RC, 78 år är gift med GC, 85 år. Vi har särkullbarn, jag ett, min make tre. Inga gemensamma barn. Vår vilja är att alla fyra barnen skall ärva lika mycket, dvs. 25% vardera. Vi har därför upprättat ett testamente med advokats hjälp, men jag har blivit tveksam till om vår formulering kommer att ge det utfall vi önskar. Jag citerar aktuella delar och ber er granska om det är rätt utformat. Om så inte är fallet ber jag om råd hur vi istället ska skriva.
"Vid min, GCs, bortgång skall mina bröstarvingar, eller efter dem laga arvingar, erhålla all min egendom sedam min hustrrus bodelningsandel avräknats. Det är dock min önskan att min hustru skall erhålla nyttjanderätten till fastigheten xxxxxx jämte allt lösöre i denna, intill dess att hon avlider. Beträffande förvaltning av fastigheten skall 12 kap 3-9§§ ärvdabalken gälla. Vid min, RCs bortgång skall min bröstarvinge, eller efter denne laga arvingar, erhålla hälften av min egendom. Om min make avlider före mig skall hans bröstarvingar, eller efter dem laga arvingar, erhålla hans del att fördelas lika mellan sig".
Min make står som ägare till vår fastighet. Tacksam för svar så snart som möjligt.
Rådgivarens svar
Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.
Bodelning
Innan arvet fördelas ska en bodelning göras. När bodelning görs pga. ena makens död görs den mellan den efterlevande maken och dödsboet efter den avlidne maken. Bodelning behöver inte göras om makarna enbart hade enskild egendom.
Arv
En persons kvarlåtenskap ska efter dennes bortgång fördelas genom arv. Detta regleras i ärvdabalken (ÄB). Enligt huvudregeln är det bröstarvingarna (barnen) till den avlidne som ärver, 2 kap. 1 § ÄB.
Finns det en efterlevande make ärver dock denne före gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Barnen får sedan ut sitt arv efter båda föräldrarna. Finns det särkullbarn, dvs. barn till enbart den ena föräldern, har dock de som utgångspunkt rätt att få ut sitt arv direkt när dennes förälder går bort. Det barnet har heller ingen legal arvsrätt efter den andra maken.
Laglott
Det är alltså i huvudsak bröstarvingar (barnen till den avlidne) som ärver, och deras arvsrätt är skyddad i lag. Om inget testamente eller liknande föreligger som kan ändra arvsfördelningen så ska arvet fördelas mellan bröstarvingarna på lika lotter, s.k. arvslotter. Laglotten utgör därefter den del av arvslotten som är skyddad, dvs. den del som bröstarvingen alltid har rätt till oavsett testamente och dylikt. Laglotten utgörs av halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB.
Ett testamente som inkräktar på bröstarvingarnas laglotter är därmed ogiltigt till den del det inkräktar på laglotterna. Som exempel kan nämnas att en person lämnar efter sig 100 000kr och en bröstarvinge. Bröstarvingens arvslott är då 100 000kr och laglotten 50 000kr. Om den avlidne i testamente förordnat att en annan person ska ärva 60 000kr så är de överskjutande 10 000kr ogiltiga. Testamentstagaren kan enbart ärva 50 000kr.
Rekommendation
Jag tolkar er önskan som att ni vill att varje barn ska ärva 25 % av er sammanlagda förmögenhet. I så fall är min bedömning att testamentet är korrekt utformat, oavsett vem av er som går bort först. Låt mig illustrera utfallet med ett par räkneexempel:
Utfall 1 (GC dör först):
Bodelning görs:
- GC:s dödsbo erhåller 60 000kr
- RC erhåller 60 000kr
Arvet efter GC fördelas:
- Arvinge A: 20 000kr
- Arvinge B: 20 000kr
- Arvinge C: 20 000kr
RC dör och arvet ska fördelas:
- Arvinge D: 30 000kr
- GC:s andel (30 000kr) fördelas:
o Arvinge A: 10 000kr
o Arvinge B: 10 000kr
o Arvinge C: 10 000kr
Den slutliga fördelningen blir alltså:
- Arvinge A: 20 000 + 10 000 = 30 000kr
- Arvinge B: 20 000 + 10 000 = 30 000kr
- Arvinge C: 20 000 + 10 000 = 30 000kr
- Arvinge D: 30 000kr
Utfall 2 (RC dör först)
Bodelning görs:
- RC:s dödsbo erhåller 60 000kr
- GC erhåller 60 000kr
Arvet efter RC fördelas:
- Arvinge D: 30 000kr
- GC: 30 000kr
GC dör och arvet (60 000kr från bodelningen + 30 000kr i arv från RC = 90 000kr) ska fördelas:
- Arvinge A: 30 000kr
- Arvinge B: 30 000kr
- Arvinge C: 30 000kr
Den slutliga fördelningen blir:
- Arvinge A: 30 000kr
- Arvinge B: 30 000kr
- Arvinge C: 30 000kr
- Arvinge D: 30 000kr
Slutkommentar
De värden som jag använt att räkna med (120 000kr som fördelas lika på makarna i bodelningen) saknar betydelse. Oavsett hur stora tillgångar respektive make har så kommer fördelning alltid bli 25 % per arvinge, eftersom bodelningen sker först och där görs en likadelning av de totala tillgångarna.
Den del av testamentet som innebär att du ska få nyttjanderätt till fastigheten vid din makes död innebär rent juridiskt att din makes arvingar ärver fastigheten, men att du har ensamrätt att bo och nyttja fastigheten till din död. Du bär också ansvaret för att underhålla och vårda fastigheten under denna tid. Denna del av testamentet kommer såklart inte kunna verkställas om du dör först. Det är ett personligt förordnande som inte kan gå vidare till ditt särkullbarn.
Hoppas min förklaring var begriplig och att du känner att du har fått svar på din fråga. Om inte, så kan jag rekommendera dig att boka tid hos Familjens jurist, där du kan få en andra granskning av testamentet av en expert.
Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig igen!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.