Tillträde till bostad som dödsbodelägare
Hej!
Min mamma är avliden. Vi har bott tillsammans sen 8 år tillbaka.Nu undrar jag ifall mina systrar har tillgång att gå till lägenheten som dom vill när jag arbetar. Mina systrar har inte varit så aktiva med att hjälpa och hälsat på mamma på flera år. Dom påstår att det ska finnas mer saker som vi rensat ut på dom sista åren. Jag har inget ont såt, och vill inte vara oärlig på nåt vis. Det känns bara inte ok att dom är där medans jag är borta på dagarna.
Rådgivarens svar
Hej! Stort tack för att du väljer att ställa din fråga till oss här på Fråga Juristen. Här nedan följer ett svar på vad som gäller i just din situation.
Jag utgår ifrån att din mor inte var gift vid hennes bortgång och att bouppteckning inte har skett. Regler angående arv och dödsbo finns i Ärvdabalken.
Allmänt om dödsbo
Enligt ärvdabalken kapitel 18 § 1 bildas ett dödsbo när en arvlåtare går bort. Dödsboet är en egen juridisk person och ska förvaltas gemensamt av de efterlevande vilket bl.a. kan vara arvingar. Dessa blir då dödsbodelägare Att ett dödsbo förvaltas gemensamt innebär att rättshandlingar som företas i dödsboets namn ska beslutas gemensamt. Även förvaltningen av kvarlåtenskapen ska ske gemensamt. Det innebär bl.a. att om ett dödsbo förvaltas av två bröstarvingar (barn) till en arvlåtare, kan inte den ena bröstarvingen sälja något av kvarlåtenskapen utan den andra bröstarvingens godkännande. Som dödsbodelägare har man ett veto mot att företa vissa rättshandlingar.
Det följer av ärvdabalken kapitel 18 § 2 att den som bodde tillsammans med den avlidne och som också är dödsbodelägare har en skyldighet att vårda dödsboet egendom tills dödsbodelägarna tar hand om förvaltningen av dödsboet. Det handlar då främst om att konservera egendomen. Om skada uppstår på egendom i detta skeda kan det leda till att de andra bodelägarna kan kräva ersättning för eventuell skada.
Bouppteckning
Enligt ärvdabalken kapitel 20 § 1 ska en bouppteckning ske senast 3 månader efter arvlåtare avlider. Med bouppteckning menas att man sammanställer dödsboets tillgångar och skulder, vilken egendom som hör till boet eller vad som möjligtvis tillhör tredje man (någon annan än dödsbodelägarna).
Om en bouppteckning sker utan boutredningsman ska den som vårdar egendomen eller bäst känner till den vara bouppgivare enligt ärvdabalken kapitel 20 § 6. Bouppgivaren är den som försäkrar på heder och samvete att det som framkommit i bouppteckningen stämmer, vilket görs skriftligt.
Boutredningsman
Om alla dödsbodelägare är överens kan de begära att rätten utser en boutredningsman som då får till särskild uppgift att förvalta dödsboet. Detta framkommer av ärvdabalken kapitel 19 § 1. Att någon annan förvaltar dödsboet innebär att dödsbodelägare avträder förvaltningen av egendomen.
Allmänt om hemfridsbrott
Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad begår hemfridsbrott enligt Brottsbalken kapitel 4 § 6. Det är dock omöjligt att begå hemfridsbrott om man står som ägare på en bostad.
Tillämpning och råd i ditt fall
Det blir svårt att besvara din fråga i sin helhet utan att ha tillgång till viss ytterligare information. Oaktat det bör det inledningsvis konstateras att du inte kan göra någonting med egendomen utan dina syskons godkännande. Även om de inte har varit delaktiga i stöttande av din mor är de fortfarande dödsbodelägare om med det kommer rättigheter.
Anledningen till att jag redogjorde för det ovan är så att du ska kunna berätta det för dina syskon. De kanske inte är lika angelägna att ha detaljkunskap om minsta lilla egendom som ingår i dödsboet om de vet att du inte lagligen kan frånta dem något. Av samma anledning framgår det ovan att det förmodligen blir du som får agera bouppgivare vid bouppteckningen om ni inte utser en boutredningsman. Det blir då du som får svära på heder och samvete att de uppgifter som ligger till grund för bouppteckningen är sanna. Ovanstående ska alltså tjäna dig i en diskussion med dina syskon om du vill att slutar komma hem till din bostad när du inte är där.
Vad avser frågan om dina syskon får komma hem till din bostad när du inte är där kan jag inte ge ett rakt svar på. Om bostaden du bor i även delägdes av din avlidna mor ingår hennes del i bostaden så som egendom tillhörande dödsboet, där dina syskon är delägare tillsammans med dig. Om man är delägare till en bostad kan man inte begå hemfridsbrott genom att ta sig in i bostaden. Om det är så att du står som ägare till bostaden är situationen annorlunda, men det kan fortfarande möjligtvis innebära att dina syskon har rätt till tillträde. Ni ska nämligen förvalta egendomen tillsammans, vilket blir svårt om man inte har tillträde till egendomen. Slutligen ska det poängteras att det faktum att som man dödsbodelägare ska förvatla dödsboets egendom inte i sig gör det omöjligt att begå hemfridsbrott.
Mitt råd är därför att du pratar med dina syskon om att utse en boutredningsman som tar över ansvaret över boet och dess förvaltning. Då blir det en opartisk tredje person som förvaltar egendomen, vilket gynnar dödsbodelägarna om man har svårt att komma överens.
Jag hoppas att du har fått lite mer klarhet i vad som gäller för just dig. Vill du boka tid med en jurist på Familjens Jurist för att få hjälp med dödsboet är du varmt välkommen att boka tid här.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.