Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen! Nedan följer en redogörelse för relevanta regler följt av en rekommendation. Regler som aktualiseras i situationen du beskriver finns i ärvdabalken (ÄB). Även sambolagen aktualiseras. För att göra din fråga anonym har jag bytt ut namnen på personerna till A (personen som gått bort), B (dennes sambo), C (A:s son) och D (A:s barnbarn). 

Vid sambos dödsfall
Om en sambo går bort kan den efterlevande sambon begära att bodelning ska ske, se 8 § sambolagen. En sådan begäran ska framställas senast ett år efter att bouppteckningen förrättades. Det som ingår i en bodelning är samboegendom, vilket enligt 3 § sambolagen består av sambornas gemensamma bostad och bohag under förutsättningen att det införskaffades för gemensam användning och inget av undantagen i sambolagen är tillämpliga. 4 § sambolagen räknar upp egendom som inte ska ingå i bodelningen, exempelvis egendom som man ärvt med villkor i testamente om att egendomen ska vara enskild. I bodelningen beräknas sambornas andelar av samboegendomen. Därefter räknar man från vardera sambos samboegendom bort så mycket så att sambons skulder täcks, och värdet av det som är kvar därefter ska delas lika mellan samborna (se 12-14 §§ sambolagen). Sambor kan även genom att skriva ett samboavtal enligt 9 § sambolagen bestämma att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå. Eftersom du skriver i din fråga att all makarnas egendom är enskild är jag osäker på om du menar att samborna ingått ett sådant avtal eller om egendomen är enskild till följd av 4 § sambolagen. Om egendomen faller in under någon av punkterna i 4 § sambolagen eller träffas av ett samboavtal enligt 9 § sambolagen kommer den inte ingå i en bodelning. Om exempelvis bostaden förvärvades för gemensam användning och inte träffas av något undantag skulle den ingå i den bodelning som B har möjlighet att begära. 

Arvsklasserna
Enligt 2 kap. 1 § ÄB är den avlidnes barn de närmaste arvingarna. De kallas bröstarvingar och utgör den första arvsklassen. Av paragrafen följer att barnen ska taga lika lott och att om ett barn är dött träder dennes avkomling i sin avlidne förälderns ställe, vilket kallas för istadarätten. I situationen du beskriver skulle det alltså bli så att eftersom C gått bort träder dennes barn D i sin förälders ställe och blir arvinge till A. Alltså går arvet efter A till barnbarnet. 

2 kap. 2 § ÄB beskriver den andra arvsklassen. Där ingår den avlidnes föräldrar, det vill säga A:s mamma i situationen du beskriver. Man går dock bara vidare till andra arvsklassen om det inte finns några arvingar i den första arvsklassen. Eftersom D träder in i C:s ställe finns som sagt en arvinge i den första arvsklassen vilket gör att man i det aktuella fallet inte går vidare till andra arvsklassen. Slutsatsen blir då att A:s barnbarn D blir den enda arvingen.

Rekommendation
Enligt bestämmelserna ovan skulle alltså hela arvet gå till barnbarnet D. Jag kan dock inte såhär på rak arm ge ett garanterat svar kring vad som kommer hända med A:s egendom nu efter dennes bortgång eftersom det kräver att man ser över situationen och tillgångarna mer noggrant. Jag skulle därför vilja tipsa om att kontakta Familjens jurist eftersom de är erfarna och kunniga på det här området. De har både en allmän rådgivning ni kan vända er till och erbjuder möjlighet att boka tid för ett möte. 

Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga till Fråga Juristen.