Inledning

Hej, stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Din fråga handlar om testamente och rätten till laglott. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och kommer att avsluta med en sammanfattning.

Allmän information

Här kommer en allmän beskrivning av vad som gäller.

Rätten till laglott tillfaller bröstarvingarna

Barn till den avlidne kallas bröstarvingar och tillhör den första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har enligt 7 kap. 1 § ÄB rätt till sin laglott, vilket är halva arvslotten.  

Laglotten räknas ut på följande sätt. Först räknas arvslotten ut genom att dividera kvarlåtenskapen (den avlidnes egendomar) med antalet bröstarvingar. Sedan divideras detta värde på hälften för att få fram laglotten.

Exempel: A har två barn (B och C) och har 2 000 000 kr i sin kvarlåtenskap. B och C:s arvslotter blir då 2 000 000 kr / 2 = 1 000 000 kr vardera.

Laglotten blir då 1 000 000 kr / 2 = 500 000 kr vardera.

Får X bostaden eller ska X och Y dela på pengarna från husförsäljningen?

Laglotten räknas ut från hela kvarlåtenskapen, där huset ingår. Beroende på vilka övriga egendomar och vilket värde som finns i kvarlåtenskapen kan huset antingen tillfalla X, eller både X och Y för att Y ska få sin laglott. Om det finns andra egendomar med ett värde som ger Y rätt till sin laglott (som var 1/4 av kvarlåtenskapen), kommer X få pengarna från husförsäljningen. Räcker resterande egendomar inte till att täcka Y:s laglott kommer Y att få ta del av pengarna från husförsäljningen för att få ut sin laglott.

Vem är dödsbodelägare?

Efterlevande make/maka eller sambo, legala arvingar och testamentstagare är dödsbodelägare enligt 18 kap. 1 § ÄB. Även om en arvinge ska få lägre arv på grund av testamente ska hen kallas till bouppteckningen och vara dödsbodelägare. Y är alltså ändå dödsbodelägare trots det som står i testamentet.

Din situation

Jag kommer nu att gå igenom vad som gäller i din situation.

Som jag tolkar din fråga finns två barn: "X" och "Y". Det stämmer då som du säger att sonen Y har rätt till sin laglott som är 1/4 av kvarlåtenskapen och resterande 3/4 går till dottern X. Beroende på vilka andra egendomar som ingår i kvarlåtenskapen och vilket värde dessa har så kan huset/pengarna från husförsäljningen tillfalla antingen bara X eller både X och Y om resterande tillgångar inte räcker till Y:s laglott.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis så har du rätt i det du skriver på fråga 1; Y har rätt till 1/4 av kvarlåtenskapen i och med sin laglottsrätt och X har rätt till resterande 3/4. Detta beror på laglottsrätten och att man inte kan göra sina barn helt arvlösa. Huset/pengarna från husförsäljningen kan som nämnt gå antingen till X eller både X och Y beroende på vilka andra egendomar som finns i kvarlåtenskapen. Y är dödsbodelägare även om Y ska få ett lägre arv enligt testamentet.

Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga behöver du prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.

Jag hoppas du fått svar på dina frågor! Tveka inte att skicka in en ny fråga om du har fler funderingar.