Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Din fråga handlar om arv och testamente. Jag kommer därför gå igenom de regler som blir aktuella i ärvdabalken (ÄB). Avslutningsvis förklarar jag vad som gäller i din situation. 

Den legala arvsordningen

Den egendom som tillhört en avliden person (arvlåtaren) utgör den avlidna personens kvarlåtenskap. I 2 kap. ÄB regleras den legala arvsordningen, vilken anger hur arvet fördelas mellan arvlåtarens släkt.

I första hand är det arvlåtarens bröstarvingar som ärver kvarlåtenskapen (2:1 ÄB). Till bröstarvingar räknas främst arvlåtarens barn. Om inte arvlåtarens barn kan eller vill ta arv träder barnbarnet i dennes ställe enligt den s.k. istadarätten. Finns det inga bröstarvingar delar, i andra hand, arvlåtarens föräldrar kvarlåtenskap (2:2 1 st. ÄB). I avliden förälders ställe träder arvlåtarens syskon eller dennes barn i dennes ställe (2:2 2 st. ÄB). I sista hand är det arvlåtarens mor- och farföräldrar eller dennes barn som tar del av arvlåtarens kvarlåtenskap (2:3 ÄB). 

Testamente 

Vid upprättande av ett testamente måste vissa formkrav enligt ÄB beaktas. Testamentet ska upprättas skriftligen med två vittnen (10:1 ÄB). Vittnena ska närvara vid testatorns (den som giver testamente) underskrift av testamentet och även skriva under testamentet själva. 

Genom ett testamente kan en arvlåtare, tillika testator, sätta den legala arvsordningen åt sidan. Kvarlåtenskapen kommer då att fördelas enligt testators vilja, såsom den kommit till uttryck i testamentet. Friheten att förfoga över sin egendom genom testamente ses som ett utflöde av den privata äganderätten. Den grundläggande utgångspunkten vid tolkning av testamenten är därför att respektera testators vilja i möjligaste mån (11:1 ÄB).

Rätten till laglott 

Bröstarvingar har ett s.k. laglottsskydd (7:1 ÄB). Om den avlidne genom ett testamente bestämt att kvarlåtenskapen ska helt eller delvis gå till någon annan, har bröstarvingar alltid rätt att begära ut sin laglott. Hälften av den arvslott som skulle ha tillkommit en bröstarvingen om testamentet inte upprättats utgör laglotten. Laglotten är individuell för varje bröstarvinge. Om en bröstarvinge vill ha ut sin laglott, måste denna begära jämkning av testamentet (7:3 ÄB).

Din situation

Jag förstår omständigheterna i din fråga som följande. Din mosters sambo (vidare kallat A) avlider före din moster (vidare kallat B). Mellan samborna finns ett inbördes testamente. A efterlämnar även en dotter, vilken han inte har gemensamt med B. I och med att både A och B har avlidit blir alltså frågan hur dess kvarlåtenskap, med beaktandet av testamentet, ska fördelas mellan A respektive B:s arvingar. 

Sambor har som utgångspunkt ingen rätt till arv enligt lag. Mellan A och B har dock ett inbördes testamente upprättats. I testamentet framgår att den efterlevande sambon ärver all den avlidne sambons egendom med fri förfoganderätt. Att ärva egendom med “fri förfoganderätt” innebär att egendomen får köpas eller säljas. Egendomen får däremot inte disponeras genom testamente. Under förutsättning att testamentet är giltigt till sin form ska det, med respekt för testators vilja, gälla när A och B:s kvarlåtenskap fördelas (10:1 och 11:1 ÄB). 

Genom testamentet sätts den legala arvsordningen åt sidan (2 kap. ÄB). På så vis inskränks även A:s dotters rätt att ta del av A:s kvarlåtenskap. Som bröstarvinge har A:s dotter har rätt att göra anspråk på sin laglott genom att begära jämkning av testamentet (2:1 och 7:3 ÄB). Eftersom både A och B har avlidit kommer B:s arvingar ärva det B skulle förfogat över genom testamentet. Om A:s dotter begär ut sin laglott har hon enligt lag rätt att få ut halva sin arvslott, vilken avräknas från kvarlåtenskapen (7:1 ÄB). Resterande del av kvarlåtenskapen tillfaller B:s arvingar. 

Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga behöver du prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.

Lycka till!