Talefrist för det förstärkta laglottskyddet samt krav på tilläggsbouppteckning
Startar talefristen när huvudbouppteckningen förrättades 2017-01-13 eller när tilläggsbouppteckningen förrättas, om vi nu är tvungna att överhuvudtaget upprätta en tilläggsbouppteckning.
Hur ser bevisbördan ut vid krav på återgång av gåvor, är det särkullbarnet som skall bevisa att hon kränkts på ett otillbörligt sätt och att gåvan skall jämställas med testamente eller är det vi som har bevisbördan att visa att undantag från det förstärkta laglottsskyddet är uppfyllt då fastigheten är ersättning för arbete och uppoffring och att särkullbarnets laglott skall beräknas utifrån fars faktiska kvarlåtenskap.
Hur brukar utslagen i domstol bli, är det svårare att kräva återgång av gåva med hänvisning till det förstärkta laglottsskyddet och vinna framgång eller är det svårare att bevisa att det finns särskilda skäl för att undantag från det förstärkta laglottsskyddet skall göras. Far dog 2016 och begravdes samma månad. Till begravningen dök en person upp som uppgav att hon var dotter till far. Särkullbarnet inbjöds till träffen efter begravningen och informerades om bouppteckningen och vad den innehöll. Vid förrättningen kallades hon inte då hon var inte upptagen i Skatteverkets släktutredning. Hon sa sig inte ha några invändningar mot detta. Samtliga dödsbodelägare har alltså varit medvetna om denna brist i huvudbouppteckningen som förrättades 2017-01-13 och registrerades av Skatteverket 2017-02-28. Formellt antar jag att det finns krav på att upprätta en tilläggsbouppteckning men då detta skall ske inom en månad från att felet upptäcktes undrar jag om vi är tvungna att göra det nu efter drygt två år. Vad händer om vi inte gör det och spelar det någon roll om vi gör det eller inte. Påverkas talefristen av om vi gör det eller är det datumet för huvudbouppteckningen som gäller.Kan krav ställas på tilläggsbouppteckning pga ett fel som varit känt för alla inblandade i över två år. 2019-03-13 krävde särkullbarnet rättning hos Skatteverket som begärde ut hennes personakt från Riksarkivet och däri fanns notering om faderskapet. Särkullbarnet har anlitat advokat och krävde 2019-04-17 att tilläggsbouppteckning upprättas, inga tillgångar och skulder har tillkommit bara en dödsbodelägare. Hon ställer dessutom krav på återgång av gåvor till den del som hennes laglott kränkts. Far och mor gav bort en fastighet till vår bror 2013-04-08 samt skrev att denna inte skulle räknas som förskott på arv eller en testamentarisk gåva utan att den gavs som ersättning för arbete och vård.
Rådgivarens svar
Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga.
Talefristen för att väcka talan enligt 7 kap. 4 § ÄB är inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Regeln brukar kallas det förstärkta laglottsskyddet och innebär att en bröstarvinge kan väcka talan mot en gåvotagare om att gåvan ska läggas tillbaka till kvarlåtenskapen. Gåvan ska ha givits av arvlåtaren i syfte att likställa med testamente. Enligt praxis ska talefristen räknas från det att huvudbouppteckningen avslutades och inte enligt tilläggsbouppteckningen (se här). Bevisbördan ligger på den som väcker talan, denne har att bevisa att arvlåtaren givit bort gåvan i syfte att likställa med ett testamente.
En tilläggsbouppteckning ska upprättas om ett fel eller ny tillgång upptäcks efter att bouppteckningen är avslutad. En tilläggsbouppteckning ska upprättas inom en månad från det att felet upptäcktes.
Särkullbarnet har att bevisa att gåvan gavs bort av din far i syfte att undvika att den fördelades enligt arvsordningen dvs. att likställa med ett testamente. Vanligtvis är det svårt att bevisa detta och dessutom, utifrån omständigheterna kring gåvans givande, verkar gåvan inte tyda på att vara en gåva enligt 7 kap. 4 § ÄB. Eftersom faderskapet inte var fastställt vid tidpunkten när särkullbarnet dök upp på begravningen skulle det förmodligen kunna vara så att det inte fanns anledning att göra en tilläggsbouppteckning då. Detta kan innebära att tidsfristen för när tilläggsbouppteckningen senast ska upprättas började löpa när faderskapet registrerades hos skatteverket, således begär särkullbarnet och hennes advokat att tilläggsbouppteckning ska upprättas nu dvs. inom en månad från att ”felet” upptäcktes. Dock har talefristen enligt 7 kap. 4 § ÄB löpt ut eftersom tidsfristen räknas utifrån huvudbouppteckningen och inte tilläggsbouppteckningen.
Med anledning av att ärendet inte är helt enkelt skulle jag rekommendera dig att ta kontakt med en jurist för att säkerställa att allting går rätt till och att ni får den hjälp ni behöver. Du kan boka en tid med en jurist över telefon som under en timme ger dig tips och råd i just din situation, se länk HÄR.
Vänliga hälsningar,
Alba
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.