Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!

Regler om arv och testamente hittar du i ärvdabalken (ÄB).

När din moster dör kommer hennes make att ärva alla hennes tillgångar med fri förfoganderätt. Detta innebär att det finns vissa begränsningar till vad han får göra med det han har ärvt, och även att det finns släktingar till din moster som har rätt till efterarv när maken så småningom går bort. Den fria förfoganderätten innebär att maken inte får testamentera bort det som han har ärvt av sin maka (3 kap. 2§ ÄB). Den delen av tillgångarna som inte utgör arv efter mostern kan han däremot förfoga över genom testamente. Det finns även vissa inskränkningar i hur har får ge bort tillgångarna han har fri förfoganderätt till (3 kap. 3§ ÄB). I övrigt får han göra vad han vill med pengarna, exempelvis använda dem för konsumtion. Det är därmed inte säkert att det finns några pengar kvar att ärva när maken dör. De arvingar till din moster som har rätt till efterarv enligt lag är hennes barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn (3 kap. 2§ ÄB).

När din moster dör kommer det först göras en bodelning (23 kap. 1§ ÄB). De tillgångar som omfattas av efterarvsrätten är tillgångar som tillfaller dödsboet vid bodelningen samt övriga tillgångar som exempelvis enskild egendom. Om mostern och hennes make saknar enskild egendom (dvs allt utgör giftorättsgods) så kommer en kvotdel bestämmas för efterarvet till ½. Om däremot mostern eller maken har enskild egendom kan kvotdelen komma att se annorlunda ut. Det är exempelvis vanligt förekomma att makarna genom äktenskapsförord har reglerat att bostaden eller annan tillgång ska tillhöra en av parterna såsom enskild egendom och därmed inte delas lika vid bodelning.

Ett enkelt exempel kan illustrera hur kvotdelarna beräknas fram och hur efterarvsrätten fungerar: Mosters dör och efterlämnar 800 000 kr och maken äger 400 000 kr. Allt utgör giftorättsgods. Det sammanlagda giftorättsgodset blir 800 000+400 000=1 200 000 kr. Giftorättsandelen blir 600 000 kr vardera. Kvotandelen blir då ½. Om vi antar att makens kvarlåtenskap vid hans död genom värdeökning uppgår till 1 800 000 kr så har mosterns syskonbarn rätt till hälften av detta, alltså 900 000 kr. Om det finns två syskonbarn så får de dela lika på detta, alltså 450 000 kr vardera.

Sammanfattning

Din mosters syskonbarn kommer att ha rätt till efterarv när mosterns make går bort. Hur mycket syskonbarnen har rätt att ärva från hans tillgångar fastställs genom en kvotberäkning i samband med bodelningen. Bara för att syskonbarnen har rätt till efterarv så innebär inte detta att det faktiskt kommer finnas något att ärva. Den efterlevande maken kan ha konsumerat alla pengar på resor, god mat eller annat som behagar honom. När det gäller din fråga om den efterlevande maken ska skriva testamente eller ej så är det helt upp till honom, det är ingenting som krävs enligt lag. Om han inte gör det kommer hans närmaste släktingar ärva. Eftersom det endast finns syskonbarn är det dem som kommer få dela på hans tillgångar. Om han vill att någon annan än hans syskonbarn ska ärva så finns det möjlighet att ändra på detta genom ett testamente. De tillgångar som han ärver med fri förfoganderätt får han däremot inte testamentera bort. 

Om ni behöver hjälp med att upprätta ett testamente kan ni vända er till några av våra jurister som ni kommer i kontakt med här. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!