Skyldighet att kalla bröstarvinge till bouppteckning samt dödsboanmälan
Min man har avlidit på sjukhus efter lång tids sjukdom. Vi har varit gifta i över 30 år, och fått 2 barn tillsammans, en dotter född-85, och en son född-87. Vår son avled 1987. Ingen av oss har några andra barn. Dottern tog avstånd från oss för många år sedan, och ingen kontakt har funnits alls. Eftersom min man och jag visste att han kunde avlida när som helst, har vi noga pratat igenom hur vi, och framför allt han ville att allt skulle ordna sig efter hans död. Vårt gemensamma beslut är bl a att inte underrätta dottern om dödsfallet, förrän efter begravningsavskedet, som endast jag kommer att närvara vid. Beslutet har gett oss trygghet i att få göra som vi vill i en svår stund, och är mycket noga genomtänkt. Eftersom jag är enda arvsberättigad, vi båda har skuldsanering, inga tillgångar, så har jag väl heller ingen skyldighet att delge henne boutredning?
Jag vet att frågan är komplex, jag vet också vad vissa anser är moraliskt rätt osv, men detta handlar bara om min lagliga rätt.
Tack på förhand,
Nybliven änka
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!
Beklagar sorgen. När någon avlider ska en boutredning göras som mynnar ut i en bouppteckning och arvskifte. Regler om detta hittar du i ärvdabalken. Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och en tillämpning av reglerna på din situation.
Allmänt om boutredning
Till en boutredning ska legala arvingar (de som enligt den legala arvsordningen har rätt att ärva) och universella testamentstagare (de som har rätt att ärva enligt testamentet) kallas, se 20 kap 2 § ärvdabalken. Detta innebär att efterlevande make, barn och de som står med i testamentet ska kallas. Under boutredningen ska en bouppteckning göras där den avlidnes tillgångar och skulder ska redogöras för, se 20 kap 4 § ärvdabalken. Vare sig ni gör bouppteckningen själva eller tar juridisk hjälp ska två förrättningsmän utses som kontrollerar att allt av betydelse tas med i bouppteckningen, se 20 kap 2 § ärvdabalken.
Barns rätt till laglott
Barn räknas som en bröstarvinge och de har alltid rätt till en viss del av arvet, oavsett vad som står i ett eventuellt testamente, denna del kallas för laglott och utgör hälften av arvslotten, se 7 kap 1 § ärvdabalken. Det går alltså inte att göra barn helt arvlösa. Ett gemensamt barn får dock inte ut sin laglott förrän efterlevande make också har avlidit. Ett personbevis brukar beställas från Skatteverket som visar vilka som tillhör den avlidnes familj.
Dödsboanmälan istället för bouppteckning
Om tillgångarna i dödsboet inte täcker annat än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet, och finns ingen egendom så som fastighet eller tomträtt behöver en bouppteckning inte göras. I detta fall kan istället en dödsboanmälan göras till Skatteverket av socialnämnden, se 20 kap 8 a § ärvdabalken. Det är endast socialnämnden som kan upprätta en dödsboanmälan, du ansöker om dödsboanmälan via kommunen.
Vad gäller i ditt fall?
Alla arvsberättigade blir kallade till bouppteckningen. Eftersom din dotter enligt lag har rätt till sin laglott måste hon kallas till bouppteckningen. De som är förrättningsmän för boutredningen kommer förmodligen beställa ett personbevis där er dotter står med och på så sätt kan förrättningsmännen veta att även hon måste kallas. Som du skriver hade din man inga tillgångar, om tillgångarna inte täcker mer än begravningskostnader etc., kan du istället göra en dödsboanmälan. Jag är osäker på om din dotter måste underrättas om en dödsboanmälan, detta kan dock säkert socialkontoret i din kommun svara på.
Om du behöver juridisk hjälp i boutredningen, med t.ex. bouppteckning eller arvskifte, är du välkommen att kontakta Familjens Jurist.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga.
Vänliga hälsningar,
Sofia Berg
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.