Hej, 

Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! 

Arvsrätten regleras i ärvdabalken. Nedan kommer en redogörelse för din situation, med svar på din fråga.

Allmänt om arvsrätt
När en person avlider går ens arv i första hand till den avlidnes bröstarvingar, det vill säga, ens barn och deras avkomlingar. Barn som man har sedan ett tidigare förhållande som inte är barn till ens nuvarande make kallas för särkullbarn. Ett gemensamt barn måste vänta tills den andra maken dör, innan den kan ta del av sitt arv medan ett särkullbarn har rätt att få ut sin del av arvet direkt när föräldern går bort. 

Arvsavsägelse
Enligt 17 kap 2 § i ärvdabalken kan en arvinge avstå från sin rätt till arv. Enligt bestämmelsen ska detta ske skriftligt hos arvlåtaren och avsägelsen måste ske uttryckligen eller så måste det av omständigheterna i övrigt framgå tydligt att avsikten varit att avsäga sig arvsrätten. När en arvinge avsagt sig hela sitt arv är man inte längre att betrakta som arvinge, och det går inte heller att återkalla en arvsavsägelse. 

Skälig ersättning för laglotten
Som bröstarvinge har man alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvet. Som barn till arvlåtaren räknas du som bröstarvinge så trots en arvsavsägelse kan man alltså ha rätt till hälften av arvet. För att detta inte ska bli aktuellt när arvlåtaren avlidit så kan man, precis som du nämner i din fråga, erhålla skälig ersättning för laglotten i samband med avsägelsen. Detta kan ske genom att man exempelvis erhåller ett förskott på arv eller en gåva. När man beräknar vad som utgör skälig ersättning så bedöms detta med hänsyn till omständigheterna vid tiden för avsägelsen. Det är alltså värdet av laglotten vid tiden för avsägelsen som är utgångspunkten. 

Ersättningen ska, för att räknas som skälig, motsvara laglotten på ett ungefär. Det brukar nämligen inte räknas som skäligt ifall det väsentligen understiger värdet av laglottsrätten vid tiden för avtalet. Det ni behöver göra är alltså att räkna ut hur mycket du hade haft rätt att få som laglott ifall arvlåtaren hade avlidit nu, ifall det är nu som arvsavsägelsen ska göras. 

Du frågar också ifall din pappa kan neka dig detta. Om din pappa inte vill ge skälig ersättning så är utgångspunkten att avsägelsen inte längre är bindande. Då har du fortfarande kvar din rätt till laglotten, på samma sätt som om någon avsägelse inte gjorts. I vissa fall kan man dock avsäga sig sin rätt till laglott, även om man inte fått någon skälig ersättning för detta. Exempel på situationer när detta kan bli aktuellt är om ersättning givits till någon annan som räknas som närstående till dig, eller om dina intressen anses tillvaratagna ändå, så att det inte finns skäl att räkna med någon ytterligare ersättning. Detta är dock undantagsregler och en bedömning behöver i sådana fall göras i just er situation, med hänsyn till alla relevanta omständigheter.

Sammanfattning och råd
Svaret på din fråga blir alltså att du i princip inte kan bli nekad en arvsavsägelse och att du, som utgångspunkt har rätt till skälig ersättning för laglotten. Denna beräknas med utgångspunkt i värdet vid tidpunkten för avsägelsen. Det är dock ett avtal som ska upprättas, och dessa ska i allmänhet upprättas frivilligt från båda parter. Skulle ni inte komma överens om detta innan din pappa avlider så finns en möjlighet att avstå arvet när arvlåtaren avlidit, genom ett så kallat arvsavstående.

Det är mycket man måste ta hänsyn till vid en arvsavsägelse för att det inte ska bli några otydligheter när arvlåtaren avlidit. Jag skulle därför rekommendera dig att ta vidarehjälp av en jurist med detta, för att stämma av så att det blir korrekt utfört. Risken är nämligen att avsägelsen annars inte gäller. På Familjens Jurist finns erfarna jurister som är experter inom arvsrätt. Genom att följa denna länk kan du boka tid vid ett kontor nära dig.

Jag hoppas att du fick svar på din fråga och önskar dig lycka till! 

Med vänliga hälsningar, 
Fråga Juristen