Hej och tack för er fråga! I det följande ska jag redogöra för rättsläget och besvara er fråga.

Testamentes giltighet

I 10 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB) anges formkraven för testamente. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro ska testator skriva under testamentet. Vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn samt ha kännedom om handlingens egenskap av testamente, men det står testator fritt att låta dem veta testamentet innehåll eller ej.

Utöver dessa krav finns inget som behöver göras för att testamentet ska vara giltigt. Några särkullbarn behöver alltså inte underteckna testamentet medan testator är i livet för att det ska vara giltigt.

Testamentet måste vinna laga kraft

Innan ett testamente vunnit laga kraft anses legala arvingar så som bröstarvingar vara dödsbodelägare (18 kap. 1 § 4 st. ÄB). För att testamentet ska bli gällande behöver det därför vinna laga kraft. Ett testamente kan få laga kraft mot respektive legala arvinge på tre olika sätt: Den legala arvingen godkänner testamentet, den legala arvingen delges testamentet och klandrar det inte inom sex månader eller domstolen ogillar den legala arvingens klandertalan av testamentet, se 14 kap. 4 § ÄB och framåt.

Med andra ord kommer alltså särkullbarnet att i ett senare skede, vid deras förälders bortgång, behöva godkänna testamentet, eller motsvarande, så att det vinner laga kraft. Innan detta görs kan man inte beakta önskan om orubbat bo och åsidosätt bröstarvingens arvsrätt.

Avslutningsvis

Har ni ytterligare funderingar kan ni kontakta och boka en tid med Familjens Jurist. Ni kan även läsa mer om hur ett testamente får laga kraft på Skatteverkets hemsida.