Svar

Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Arv

En persons kvarlåtenskap (allt som den avlidne äger) ska efter dennes bortgång fördelas genom arv. Detta regleras i ärvdabalken (ÄB). Enligt huvudregeln är det bröstarvingarna (barnen) till den avlidne som ärver, 2 kap. 1 § ÄB.

Finns det en efterlevande make ärver dock denne före gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Barnen får sedan ut sitt arv efter båda föräldrarna. Finns det särkullsbarn, dvs. barn till enbart den ena föräldern, har dock de som utgångspunkt rätt att få ut sitt arv direkt när deras förälder går bort. Det barnet har heller ingen legal arvsrätt efter den andra maken.

Hur mycket arv varje arvinge ska få bestäms av arvslotten och laglotten. Arvslotten är den del som tillkommer varje bröstarvinge, dvs. finns det tre bröstarvingar består varje bröstarvinges arvslott av en tredjedel av kvarlåtenskapen.

Laglotten utgörs av hälften av arvslotten. Det är denna del som är skyddad från till exempel testamentstagare (andra än bröstarvingar som enligt testamentet har rätt till arv), 7 kap. 1 § ÄB. En person kan alltså inte testamentera bort så mycket att det inkräktar på bröstarvingarnas laglott.

Testamente

Arvlåtaren kan innan sin död välja att upprätta testamente. Testamentet kan då t.ex. avse att viss specifik egendom ska ärvas av en viss person. För att bröstarvingarna inte ska bli utan arv finns laglottsskyddet som beskrivits ovan. Kortfattat kan man säga att bröstarvingarna tillsammans alltid har rätt till hälften av kvarlåtenskapen. Med andra ord kan man som mest testamentera hälften av det man har.

Det gäller dock under förutsättning att bröstarvingarna också kräver ut sin rätt inom 6 månader från det att de fick del av testamentet. Gör de inte det blir ett testamente som t.ex. avser allt man äger giltigt.

Rekommendation

En delägare i en fastighet har ingen arvsrätt efter en annan delägare. Det är alltså i första hand sonen som kommer att ärva faderns tredjedel. Är fadern gift vid sitt dödsfall så kommer dock den efterlevande maken att ärva tredjedelen, om sonen är deras gemensamma barn. Är fadern gift med någon annan än sonens mor så har fortfarande sonen rätt till arvet.

Jag är inte bekant med de närmare omständigheterna i ditt fall. För det fall att fadern inte hunnit gå bort än så har han möjlighet att upprätta ett testamente om han vill att hans tredjedel ska gå till någon annan än den som har rätt till det enligt beskrivningen ovan. Detta gäller givetvis även övriga delägare. Jag kan då rekommendera er att använda Familjens jurists online-mall för testamenten.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig igen.