Ska dansk eller svensk lag tillämpas vid arvsskifte?
Lagval vid arv.
Räcker följande förhållanden för "stark anknytning" till ett land.
En svensk person är genom giftemål sedan 1963 bosatt i Danmark.
Har behållit sitt svenska medborgarskap och inte ansökt om danskt.
Har under alla år uppehållit kontakt med släkt och vänner i Sverige och har regelbundet besökt Sverige.
Har valt att ha sommarstuga i Sverige.
Har till de närmaste och till släkt och vänner upprepade gånger meddelat sin plan att flytta tillbaka till Sverige ("men inte förrän min hund är död, hon skall inte behöva flytta". När hunden dog i höstas var det för sent, personen klarar det inte längre p.g.a. ålder).
Första gången en återflyttning togs upp av personen var när maken avled 1982, men barnens situation (bl. a. skolgång) då fick bestämma kvarboendet i Danmark.
Att jag som syskon kan vittna (under ed om så är) om att personen känner sig svensk i själ och hjärta och ända ut i fingerspetsarna.
Det finns ingenting skriftligt upprättat i det aktuella fallet.
På förhand stort tack för svar!
Rådgivarens svar
Hej och stort tack att du vänder dig med din fråga till oss på Fråga Juristen! Jag ska nedan besvara den så väl som möjligt genom att först ge dig en allmän redogörelse över din situation och sedan praktiska tips på hur du kan gå vidare.
Enligt vilken lands lag ska ert arv fördelas?
EU:s arvsförordning
Du skriver att ditt syskon är svensk medborgare men har varit bosatt i Danmark sedan 1963 och undrar vilket lands lag som arvet ska fördelas genom. När det kommer till sådana här frågor aktuelleras den internationella privaträtten. Enligt EU:s arvsförordning (se här) artikel 4 gäller att "Domstolarna i den medlemsstat där den avlidne hade hemvist vid sin död ska vara behöriga att fatta beslut om arvet i dess helhet". Detta innebär att det är det lands lag där ditt syskon hade hemvist vid dennes död styr hur arvet ska fördelas. Vad som avses med hemvist är där personen stadigvarande vistas, och här spelar många faktorer in såsom vart personen har sin stadigvarande bostad, vart hen arbetar, får sin pension ifrån samt vart personer är engagerade i ideella aktiviteter eller äger fastigheter. Jag skulle säga att i detta fall är det ganska självklart att ditt syskon hade hemvist i Danmark eftersom att hen bodde där vid sin död och hade bott i Danmark sedan 1963.
Arvsförordningen anger dock att (se artikel 5 och 22) EU-medborgare kan föreskriva i ett avtal att lagen i det land där de är medborgare ska gälla vid fördelning av deras arv, samt att domstol i det landet ska få behörighet att avgöra tvister i frågan. Ett sådant avtal måste vara upprättat skriftligt och dateras och undertecknas. I och med att sådant avtal saknas i er situation, ska arvet fördelas efter det land där ditt syskon hade sin hemvist. Att ditt syskon uttyckt en vilja att flytta tillbaka till Sverige är inte tillräckligt, utan det krävs ett skriftligt avtal för att medborgarskapslandets lag ska gälla vid arvsskiften.
Den nordiska konventionen om arv, testamente och boutredning
Utöver EU:s arvsförordning finns även en nordisk konvention om arv, testamente och boutredning som gäller vid dödsfall och som pontentiellt kan innehålla några specialregler för nordiska medborgare som avviker från EU:s arvsförordning. Dock anges även i den nordiska konventionen att det är personens hemvistland som avgör lagvalet, förutsatt att personen bott där i minst fem år (se artikel 19). Arvskiftet omfattar även egendom i annan fördragsslutande stat enligt universalitetsprincipen vilket innebär att även t.ex. sommarstugan i Sverige kommer att fördelas enligt dansk lag (se artikel 19 st. 3).
Skulle det uppstå tvister i samband med arvsskiftet finns det dock begränsande möjligheter för tvistande parter att komma överens om att prövningen ska ske i en annan nordisk stat (artikel 21). Detta gäller dock endast om någon av arvtagarna vill klandra testamentet eller bodelningen. I övrigt kan efterlevande makars önskemål om lagval komma att spela in, om det är nödvändigt för att skifta boet, men en sådan motsvarande rätt finns inte för syskon.
Sammanfattning och råd till handlande
Sammanfattningsvis så anger både EU:s arvsrförordning och den nordiska konventionen att det är personens hemvist vid dennes död som styr vilket lands lag som arvet ska fördelas enligt. I vissa fall kan hemvistbedömningen var svår att göra, men i detta fallet bedömer jag att det är ganska självklart att ditt syskon hade hemvist i Danmark då hen bott där sedan 1963. Skulle ditt syskon önska att svensk lag skulle tillämpas skulle det behövts ett avtal på detta. Däremot kan det vara så att frågor om klander av testamente eller bodelning kan prövas i det land som de klagande begär.
Jag hoppas du fick svar på din fråga! Skulle du ha ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra duktiga jurister på Familjens Jurist som har expertkunskap om bland annat internationell familjerätt och arvsskiften.
Vänligen
Lovisa
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.