Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din juridiska frågeställning. Nedan följer en redogörelse för vad som gäller i den situation du har beskrivit.

Inledningsvis ska konstateras att jag har tolkat din frågeställning utifrån förutsättningarna att er mor hade fyra barn, varav ett var tillsammans med hennes senaste make och tre sedan en tidigare relation samt att hennes make hade ett barn tillsammans med er mor, och ett sedan en tidigare relation. Fortsättningsvis utgår jag ifrån att er mor och hennes make varken hade upprättat ett testamente eller något äktenskapsförord.

Särkullbarns arvsrätt och möjlighet till att avstå arv till förmån för efterlevande make
Frågor som rör arv behandlas i ärvdabalken (ÄB). Av omständigheterna i frågan framgår det att efterlevande maken har fått sitta kvar i orubbat bo och att ni tre barn som inte har maken som far, som i lagens mening därmed utgör så kallade särkullbarn, därmed har avstått er rätt till att kräva ut ert arv efter er avlidna mor till förmån för den efterlevande maken. Denna möjlighet till att avstå från att kräva ut sitt arv framgår av ÄB 3 kap. 9 §, vari ni istället har rätt till så kallat efterarv vilket tillfaller er i samband med att den efterlevande maken avlider, ÄB 3 kap. 2 §.

Rätt till ersättning i samband med försäljningen
Det arv som i samband med er mors bortgång tillfallit den efterlevande maken, har denne ärvt med fri förfoganderätt. I och med att jag inledningsvis berättade att jag utgick ifrån att det inte hade upprättats något äktenskapsförord mellan makarna (och att samtlig egendom därmed utgör giftorättsgods), har i samband med er mors bortgång gjorts en bodelning varpå hälften av hela den återstående kvarlåtenskapen kommer från er mor. Att den efterlevande maken har ärvt kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt innebär att han fritt kan förfoga över egendomen genom att exempelvis förbruka eller sälja delar av denna. Detta dock med undantag från att kunna testamentera eller ge bort egendomen, ÄB 3 kap. 2 § 1 st och 3 kap. 3 §.

Bröstarvingar har enligt ÄB en lagstadgad rätt till att utfå deras laglott, vilket utgör halva arvslotten, se ÄB 7 kap. Om det i samband med er mors bortgång gjordes en bodelning, varpå den sammanlagda kvarlåtenskapen uppgick till (enbart som ett exempel) 1 600 000 kr, kommer 800 000 kr (hälften) anses komma från er mor. Eftersom er mor hade fyra barn, utgör samtliga hennes barns arvslotter 800 000 / 4 = 200 000 kr, vilket i sin tur innebär att varje barns laglott är hälften av 200 000 vilket blir 100 000 kr. Med utgångspunkt i detta, ska därmed konstateras att den efterlevande maken fritt får förfoga över kvarlåtenskapen, men får dock inte genom testamente eller gåva avhända sig egendom som inkräktar på er lagstadgade laglott.

Det finns tyvärr ingen lagstadgad rätt för er särkullbarn som har avstått från att kräva ut ert arv till förmån för efterlevande make att kunna kräva en del av ersättningen från försäljningen av radhuset i samband med försäljningen. Vad som däremot gäller i samband med att maken delar på vinsten från försäljningen tillsammans med sina två barn (bröstarvingar) är att detta ska räknas som en gåva, varvid det i ÄB 3 kap. 3 § framgår att då en efterlevande make genom gåva och utan hänsyn till den först avlidnes arvingar orsakat väsentlig minskning av sin egendom, kan ersättning utgå till den först avlidnes arvingar som kompensation. Vad som menas med ”väsentlig minskning” har i NJA 2013 s. 736 sagt att egendomens värde normalt ska ha minskat med i vart fall en fjärdedel.

Härtill ska även berättas att den gåva som den efterlevande maken planerar att ge till sina bröstarvingar, i enlighet med ÄB 6 kap. med allra största sannolikhet kommer att avräknas som förskott på arv. Detta innebär att de barn som har erhållit gåvan kommer att få mindre när arvet efter den efterlevande maken ska fördelas mellan er.

Sammanfattning och diskussion
Sammanfattningsvis ska konstateras att det därmed finns möjligheter för den efterlevande maken som har ärvt med fri förfoganderätt att sälja egendom och även att minska kvarlåtenskapen, vilket det alltid finns en risk för att den efterlevande maken gör om man som särkullbarn väljer att avstå sitt arv till förmån för denne. Det finns dock vissa undantag från hur den efterlevande maken får förfoga om kvarlåtenskapen, vilket bland annat är genom att testamentera bort en del av kvarlåtenskapen eller genom att ge bort den i form av gåva då gåvan medför en väsentlig minskning av egendomen. Då jag saknar information kring hur stor kvarlåtenskapen är kan jag inte på rak arm säga huruvida gåvan har medfört en väsentlig värdeminskning eller ej och inte heller om försäljningen och gåvorna inskränker på er rätt till laglotten från er mor. Med detta sagt, kan maken alltså under vissa förutsättningar sälja radhuset samt ge delar av vinsten till sina två barn. Genom försäljningen får han däremot inte väsentligen minska egendomen och inte heller genom gåva inskränka er rätt till laglotten. Under förutsättning att den efterlevande makens barn får delar av vinsten som gåva från deras far, kommer detta som sagt sedan med största sannolikhet att avräknas som förskott på arv.

Jag hoppas att du fått svar på den fråga du hade samt är nöjd med det bemötande du har fått hos oss på Fråga Juristen! Om du undrar över något ytterligare rekommenderar jag dig att kontakta våra jurister på Familjens jurist, vilka du finner en hänvisning till HÄR.

Bästa hälsningar,
Erik Tyrbo