Särkullbarns efterarv på grund av basbeloppsregeln
Rådgivarens svar
Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation. I ditt fall blir ärvdabalken tillämplig.
Jag utgår från att du med "förbehållsbeloppet" avser den regel som återfinns i 3 kap 1 § 2 st. ärvdabalken, nedan kallad basbeloppsregeln. De arvingar som enligt basbeloppsregeln fått avstå sitt arv tillerkänns efterarv för den del som avståtts.
Vad som händer med din egendom om du avlider beror på flera faktorer.
Först ska efterarvingarnas (särkullbarnen) rätt beräknas. Deras rätt består av en kvotdel av din makes kvarlåtenskap. För att beräkna den kvotdelen divideras summan som arvingarna avstod från, till förmån för dig pga basbeloppsregeln, med den totala summan i boet vid din makes bortgång. För att förtydliga hur beräkningen ska ske ger jag ett exempel:
Exempel på efterarv
Kvarlåtenskapen efter den först avlidne, B, uppgår till 60 000 kr. Efterlevande make, A, har egendom till ett värde av 60 000 kr. B har tre barn, varav två är från tidigare äktenskap. A har bara ett gemensamt barn. På grund av basbeloppsregeln faller inget arv till bröstarvingarna ut. All egendom tillfaller A. Barnen får istället en rätt till efterarv när A avlider. Hur stort arvet blir fastställs genom en kvotdelsberäkning.
Varje barn skulle ha ärvt 60 000 kr/3 = 20 000 kr var, alltså en kvotdel på 1/3 av B:s kvarlåtenskap.
Förkovransregeln i detta fall
Eftersom boet ökat i värde sedan din man avled behöver du först se över var pengarna kommer ifrån för att avgöra hur mycket din makes barn ska ärva. Enligt reglerna om "förkovran" i 3 kap 4 § ärvdabalken kan du räkna bort värde motsvarande eventuella gåvor och arv du fått. Det gäller även om du fått egendom genom testamente. Om du har arbetat sedan din makes död kan du även ha rätt att undanta värde av lönen. Om värdeökningen inte beror på något av detta ska de 600 000 kr delas lika mellan dig och din mans arvingar. Din del delas mellan dina arvingar, och hans del delas mellan hans arvingar, även barnen från tidigare relation. För att förtydliga denna beräkning fortsätter jag med det ovan använda exemplet.
Exempel (fortsättning)
När A sedan avlider är boet värt 520 000 kr, varav 100 000 kr är ärvda pengar som undantas. Resterande 420 000 kr delas först på två, varav ena delen sedan delas lika mellan B:s arvingar. B hade tre barn som har rätt till 1/3 var vilket ger: 210 000 kr/3 = 70 000 kr var
A:s kvarlåtenskap består av 210 000 kr plus arvet på 100 000 kr vilket ger 310 000 kr. A har bara ett barn som då får hela summan, plus de 70 000 kr i arv från B.
Jag hoppas att detta var till hjälp! Om du behöver ytterligare hjälp rekommenderar jag att du tar kontakt med en av våra jurister i följande länk.
Vänligen,
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.