Rätten till laglott och förskott på arv. Kan man ge en gåva till en vän som sedan ger gåvan till gåvogivarens barn för att gåvan inte ska ses som förskott på arvet och kränka de andra barnens laglott?
Hej Tack för en jättebra sida! Jag har en fråga. En person har en son och tre döttrar vill ge sonen mer pengar än de andra då sonen har en svår ekonomisk situation. Han har tidigare givit sonen 150 000 kronor samt skrivit ett gåvobrev att gåva inte ska ses som ett förskott på arv. Nu vill personen ge ge sonen ytterligare 100 000 kr innan sin bortgång. Om gåvornas värde är större än hälften av personens totala tillgångar innebär det att det inskränker på laglotten för de andra barnen. Vad jag förstår kan syskonen då begära jämkning av testamentet för att få sin laglott. Nu undrar jag om det går och är lagligt att personen ger de 100 000 kr till en god vän som sedan ger dom vidare till personens son? Jag blir jätteglad för svar på denna fråga.
Rådgivarens svar
Inledning
Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!
Din fråga handlar om förskott på arv. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och kommer att avsluta med en rekommendation.
Allmän information
Här kommer en allmän beskrivning av vad som gäller.
Gåva från arvlåtare till bröstarvinge presumeras vara förskott på arv
En gåva som ges från en förälder till sitt barn (bröstarvinge) ses som förskott på arvet om inget annat är föreskrivet (6 kap. 1 § ÄB). En sådan föreskrivning kan göras i gåvobrevet. Gåvor som en person ger till någon annan än bröstarvingen kan inte ses som förskott på arv.
När arvslotterna ska räknas ut ska kvarlåtenskapen ökas med värdet på förskottet och därefter delas arvet på antalet arvingar (6 kap. 5 § ÄB). Detta värde blir arvslotten. Sedan sker en avräkning från arvslotten som tillhör den som fått förskottet och hen får "det som blir kvar" av sin arvslott som sitt arv (alternativt inte får något arv alls då om förskottet är större än arvslotten). Framgår det tydligt i exempelvis gåvobrevet att gåvan inte skulle ses som förskott på arvet, sker som utgångspunkt inte denna avräkning och alla arvingarna delar då lika på den kvarlåtenskap som finns.
Det förstärkta laglottsskyddet och förskott på arv
Tanken bakom att avräkning ska ske på gåvotagarens arvslott är att de andra bröstarvingarna inte ska gå miste om sina laglotter. Alla bröstarvingar har rätt till sin laglott, vilket är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). För att undvika att reglerna om laglott kringgås genom att föreskriva att gåva inte ska vara förskott på arv finns det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ÄB.
Det förstärkta laglottsskyddet blir aktuellt när en gåva kan likställas med testamente, vilket kan ska i två fall:
(1) Gåvogivaren är nära döden när gåvan ges, eller (2) om gåvan ges och gåvogivaren behåller nyttjanderätten till gåvan resten av livet. Om en gåva med faller in under någon av de två fallen, ska en sådan avräkning som beskrivits ovan ändå göras från arvslotten. Gåvotagaren ska också betala tillbaka ett sådant värde att de andras laglott inte kränks. För att göra det förstärkta laglottsskyddet gällande måste en bröstarvinge väcka talan vid domstol inom ett år från att bouppteckningen avslutades (7 kap. 4 § 2 st. ÄB).
Det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras både när det är en bröstarvinge som tagit emot en gåva, och om arvlåtaren givit bort en gåva till någon annan person. Detta gäller oavsett om den andra personen senare ger en bröstarvinge gåvan eller inte.
Din situation
Jag kommer nu att gå igenom vad som gäller i din situation.
Eftersom personen angående de 150 000 kronorna skrivit att gåvan inte ska utgöra förskott på arvet ska de heller inte göra det. Som jag förstår omständigheterna i din fråga vill personen ge sin son ytterligare 100 000 kr innan hen går bort. Jag tolkar det som att döden är ganska nära och därmed lär det förstärkta laglottsskyddet bli tillämpligt. Gåvomottagaren kan då bli återbetalningsskyldig för att bröstarvingarna ska få ut sin laglott. Observera att det är gåvomottagaren som blir återbetalningsskyldig (alltså den som får gåvan direkt från arvlåtaren) även om hen har gett bort gåvan.
Sammanfattning och rekommendation
Sammanfattningsvis verkar det inte finnas något lagligt hinder förutom det förstärkta laglottsskyddet mot att ge gåvan till en vän som sen ger pengarna till sonen. Beroende på när personen dör kan gåvomottagaren bli återbetalningsskyldig, på samma sätt som sonen skulle blivit om gåvan gick direkt till honom.
Jag rekommenderar att gåvomottagaren informeras om att hen kan bli återbetalningsskyldig i och med det förstärkta laglottsskyddet, så hen inte omedvetet går med på att eventuellt bli återbetalningsskyldig bara för att hen var snäll och agerade mellanhand.
Döttrarna kan såklart välja att inte väcka talan och då får sonen pengarna.
Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga behöver du prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk!
Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler funderingar är du självklart välkommen med en ny fråga till oss på Fråga Juristen!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.