Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga.

När en make avlider ärver den efterlevande maken före gemensamma barn dock inte före så kallade särkullbarn. Särkullbarn är icke-gemensamma barn dvs. barn från tidigare relationer. Särkullbarn kan således direkt få ut sin arvslott. Arvet från den avlidne delas lika efter antal bröstarvingar (den avlidnes barn) och varje andel blir bröstarvingens arvslott. Särkullbarn kan dock välja att avstå från sitt arv (arvslotten) till förmån för efterlevande make, särkullbarn blir i så fall berättigade till efterarv istället. Efterarv innebär att den arvsberättigade ärver istället först efterlevande make går bort. 

Efterlevande make ärver med fri förfoganderätt vilket innebär att maken får använda upp arvet dock inte testamentera bort det eller ge bort större delen i gåva. När en bodelning sker mellan den avlidne maken och den efterlevande maken så erhåller efterlevande make en andel från bodelningen samt en andel i arv från den avlidne. Efterarvet beräknas genom en kvot som utgör förhållandet mellan dessa två andelar. 

Exempel: Efterlevande make erhåller 200´ (från bodelningen) och 100´(i arv från den avlidne). Efterarvet beräknas genom att dela arvet på det den totala summan efterlevande make erhåller.           

                     100´                100´                 1

                                    =                    =                  

                (100´+ 200´)         300´                3

     Kvoten för beräkning av efterarvet är således 1/3

Utifrån din fråga uppfattar jag det som att din fars fru ärvde hela arvet efter din far vilket måste inneburit att du, i egenskap av särkullbarn, avstod delvis från arvslott till förmån för henne. Även om du endast avstod en del av din arvslott så blir du berättigad till efterarv eftersom du har rätt att totalt få ut din arvslott. Detta innebär att du är berättigad till efterarv nu när din fars fru har avlidit. Efterarvet som du är berättigad till ska beräknas utifrån en kvot som jag visade i exemplet ovan. Kvoten appliceras på den förmögenhetsmassa din fars fru hade när hon avled och således får man fram en bestämt summa i efterarv. Den enskilda egendom som du ärvde direkt efter din far ska avräknas från efterarvet. Den andel som din fars fru ärvde, från honom, med fri förfoganderätt har hon inte rätt att testamentera bort. Hon har dock rätt att testamentera det som hon innehar med full äganderätt dvs. andelen som bara är hennes och som inte härrör från arvet. 

Eftersom du har rätt att till efterarv blir du även dödsbodelägare i din frus dödsbo, dock avser ägandet den andel som utgör efterarv och inte fruns övriga tillgångar. Du ska alltså kallas till bouppteckning precis som övriga dödsbodelägare. 

Hoppas du känner att du fick svar på din fråga! Om du behöver mer hjälp så är du varmt välkommen att kontakta en av våra familjejurister här. 

Vänliga hälsningar, 

Alba