Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handla om gåvor till arvingar och om det påverkar andra arvingars arv. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och avslutar med en rekommendation.

Gåvors giltighet

En person har som huvudregel rätt att ge gåvor till vem hen vill och det krävs inte att några särskilda krav är uppfyllda för att en gåva ska vara giltig. Gåvan blir i stället gällande när mottagaren tar emot den. Gällande viss egendom finns det dock krav på gåvobrev. Vid gåva av en fastighet, bostadsrätt eller tomträtt krävs alltid ett gåvobrev för att gåvan ska bli juridiskt giltig.

Gåvor till arvingar

För gåvor till arvingar finns vissa begränsningar. Om en arvlåtare ger en bröstarvinge en gåva så förutsätts det vara ett förskott på arv, 6 kap. 1 § ÄB. För att det inte ska ses som förskott på arv måste det särskilt framgå, t ex. I ett gåvobrev, att gåvan inte ska ses som förskott. Om en arvlåtare ger en gåva till någon annan som inte är bröstarvinge antar man att gåvan inte är förskott på arv, 6 kap. 1 § ÄB. Efter att en gåva har getts minskas arvet i storlek. Det innebär att arvingarna kommer få mindre arv.

Arvlåtarens barn är bröstarvingar, 2 kap. 1 § ÄB. Om ett barn till arvlåtaren har avlidit träder dennes barn (dvs. arvlåtarens barnbarn) i dess ställe. Detta kallas istadarätt. Barnbarn är alltså endast bröstarvingar om deras föräldrar har avlidit.

Gåvor som likställs med testamente

Om arvlåtaren har gett bort en gåva som går att likställas med testamente och om denna inskränker på bröstarvingarnas laglott får bröstarvingarna påkalla jämkning av gåvan enligt det s.k. förstärkta laglottsskyddet, 7 kap. 4 § ÄB. Laglotten är hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. För att gåvan ska likställas med testamente krävs det att gåvogivaren, när gåvan ges, väntar döden inom relativt kort tid eller att gåvogivaren har nyttjanderätt till den bortgivna gåvan. Som exempel på det senare kan nämnas då en gåvogivare ger bort en fastighet men vill bo kvar i fastigheten under tiden hen lever.

En bröstarvinge som vill få ut sin laglott måste i så fall väcka talan i domstol inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Då ska gåvan antingen återbäras eller så ska gåvans värde läggas till kvarlåtenskapen för att beräkna laglottens värde.

Din situation

Utifrån din fråga förstår jag det som att din mamma är vid liv och således bröstarvinge till dina morföräldrar (tillsammans med hennes bröder). Därav kommer en gåva från dina morföräldrar till er barnbarn inte ses som förskott på arv och bröstarvingarna kan därav inte påkalla dessa regler.

Däremot kan gåvan möjligen likställas med testamente. Det gäller om dina morföräldrar skänker bort fastigheterna på sin dödsbädd eller om de har tänkt att nyttja fastigheterna fram till sin död trots att de är bortskänka. Om gåvan inskränker bröstarvingarnas laglott kan de påkalla jämkning i domstol enligt 7 kap. 4 § ÄB.

Rekommendation

Reglerna om arv kan vara krångliga och svåra att förstå. Vidare beror svaret på omständigheterna i det enskilda fallet. Vill du få ett mer exakt svar på din fråga kan det vara bra att boka en tid med en av våra jurister, som kan ta hänsyn till samtliga omständigheter som är relevanta i just din situation. Du kan boka en tid med en jurist här.