Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!

Regler om dödsbodelägare finns i Ärvdabalken (ÄB). I detta fall verkar det ha uppstått oenighet i hur dödsboet ska hanteras. Eftersom du inte nämner något testamente så kommer jag utgå ifrån att något sådant inte finns, det kan annars ändra förutsättningarna för mitt svar. Jag kommer börja med att redogöra för hur rättsläget ser ut på området och sedan ge en rekommendation angående vad ni kan göra åt situationen.

Allmänt om dödsbodelägare, boutredningsman och skiftesman

Dödsbodelägarna i ett dödsbo ska tillsammans förvalta den avlidnes egendom fram till dess att arvskifte har skett och respektive dödsbodelägare har fått sin del av boet. Dödsdelägarna företräder dödsboet tillsammans gentemot tredje man. Huvudregeln är alltså att samtliga dödsbodelägare ska vara överens gällande de åtgärder som vidtas för dödsboet. Däremot får åtgärder som inte tåls att skjutas upp företas trots att någon delägares samtycke inte kan inhämtas. Allt detta framgår av 18 kap. 1 § ÄB.

Dödsbodelägarna har var för sig möjlighet att begära en boutredningsman som tar hand om förvaltningen av dödsboet, 19 kap. 1 § ÄB. Ansökan om boutredningsman hanteras av tingsrätten i den kommun där den avlidne hade sin hemvist. Boutredningsmannens uppgift är att göra boutredningen och företräda dödsboet innan det så småningom ska avvecklas, 19 kap. 11-12 §§ ÄB. Däremot får boutredningsmannen som huvudregel inte sälja fast egendom om inte delägarna samtycker till det, ett undantag är dock om det framgår av testamente att boutredningsmannen får göra det, 19 kap. 13 § 1 st ÄB. Skulle boutredningsmannen utan samtliga dödsbodelägares samtycke överlåta fast egendom till annan, har dödsbodelägare möjlighet att väcka talan om klander inom tre månader från det att han eller hon fick kännedom om detta (senast ett år sedan lagfart eller inskrivning beviljades), 19 kap. 13 § 2 st ÄB.

Huvudregeln är att en av domstolen utsedd boutredningsman även blir skiftesman, vilket innebär att samma person genomför arvskiftet efter att dödsboet har utretts. Kan dödsbodelägarna däremot inte komma överens kan ett tvångsskifte utföras med hjälp av en skiftesman, 23 kap. 5 § ÄB.

Vad innebär detta i deras fall?

Det framgår inte av frågan huruvida någon boutredning har skett, därför kommer jag att beskriva två möjliga skeden.

När dödsbodelägare är oeniga om hur dödsboet ska förvaltas är det vanligt att en boutredningsman kopplas in. I sådana fall gäller huvudregeln att boutredningsmannen inte får sälja fast egendom utan dödsbodelägarnas samtycke. Ansöker någon av dödsbodelägarna om en boutredningsman så kommer fastigheten inte att kunna säljas utan att alla dödsbodelägare samtycker till det.

Om boutredningen är klar kvarstår arvskiftet, dvs hur egendomen i dödsboet ska fördelas mellan dödsbodelägarna. Då finns möjligheten att dina barn tillsammans kommer fram till en lösning, förslagsvis tillsammans med en jurist som upprättar arvskiftet. Alternativet är annars att ansöka om en skiftesman som gör ett tvångsskifte, dvs upprättar en ”rättvis” handling som skiftesmannen undertecknar och som därmed blir gällande.

Sammanfattning och rekommendation

I första hand skulle jag rekommendera dina barn att trots situationen försöka prata och komma fram till en lösning som båda två kan godta. Arvskifte är något som Familjens Jurist kan hjälpa till med, så vid behov av hjälp från en jurist är det bara att boka en tid. Är det inte möjligt för dina barn att enas skulle jag antingen rekommendera en boutredningsman alternativt en skiftesman som får göra ett tvångsskifte, beroende på vilket behov av hjälp dina barn har (antingen med hela förvaltningen samt arvskiftet, eller enbart med arvskiftet). Ansökan om en skiftesman görs på samma sätt som ansökan om en boutredningsman, dvs till den tingsrätt för den kommun där dina barns pappa hade sin hemvist.