Hej, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handlar om arvsrätt. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en rekommendation.

Hur fördelas arvet när det finns ett testamente?

Huvudregeln är att arvet efter den avlidne fördelas enligt den legala arvsordningen. Om det finns barn så är det dessa som delar lika på arvet. Har den avlidne exempelvis nio barn så ärver de en niondel var av kvarlåtenskapen. Denna andel utgör barnens arvslotter. Har ett av barnen dött så träder dennes avkomlingar, exempelvis den avlidnes barnbarn, i dess ställe (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne var gift så ärver efterlevande make framför gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB).

Genom att upprätta ett testamente kan den avlidne själv bestämma hur kvarlåtenskapen ska fördelas. En bröstarvinge, exempelvis den avlidnes barn, har dock rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om det finns nio barn är såldes laglotten en artondel av kvarlåtenskapen. Om barnet vill få ut sin laglott måste denne begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).

Vad händer vid ett arvsavstående?

En arvinge kan välja att godkänna ett testamente som inskränker dennes arvsrätt. Således kommer testamentet gälla gentemot arvingen. Det är också möjligt att arvingen gör ett arvsavstående. Ett arvsavstående kan göras efter arvlåtarens död och kan vara partiellt eller helt. När en arvinge avstår från sitt arv så fördelas arvet efter den döde som om arvingen dött först. Således träder arvingens legala arvingar i dennes ställe. Se vidare om arvsordningen i 2 kap. ÄB. 

Ett arvsavstående kan anmälas genom att skicka in en avståendehandling till Skatteverket. Är arvingen bouppgivare (se 20 kap. 6 § ÄB) kan avståndet antecknas i bouppteckningen och sedan skrivas under. Det går att läsa mer om arvsavstående på Skatteverkets hemsida.

Vad händer om man inte skriver under?

En arvinge måste inte godkänna ett testamente. För att klandra testamentet och få det ogiltigförklarat måste dock arvingen väcka en klandertalan inom sex månader från att denne blivit delgiven testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Handlar det om att arvingen vill få ut sin laglott måste denne inom sex månader efter det denne delgivits testamentet påkallat jämkning genom att tillkännage detta till testamentstagaren eller genom att väcka talan mot denne (7 kap. 3 § ÄB).

Alla dödsbodelägare ska i god tid kallas till bouppteckningsförrättningen (20 kap. 2 § ÄB). Bouppgivaren ska på handlingen lämna en försäkran på heder och samvete att uppgifterna till bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats. Även de gode männen (förrättningsmännen) ska intyga att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd (20 kap. 6 § ÄB). Dödsbodelägare som är inte är bouppgivare måste således inte skriva under bouppteckningen.

Vid arvskiftet måste däremot alla delägare skiva under arvskifteshandlingen (23 kap. 4 § ÄB). Är inte dödsbodelägarna eniga om hur arvet ska fördelas kan någon av dödsbodelägarna begära hos en domstol att en skiftesman utses (23 kap. 5 § ÄB).

Din situation

Hur arvet efter din pappa ska fördelas beror på en mängd omständigheter. Du och dina syskon har som huvudregel rätt till era arvslotter, vilket är en niondel var om ni är nio syskon. Dock kan din pappa ha begränsat er arvsrätt genom testamentet. Ni kan välja att godkänna testamentet, och då fördelas arvet enligt vad som föreskrivs däri. Annars kan ni välja att klandra testamentet eller begära jämkning om era laglotter inskränks. Begär någon av er jämkning har denne rätt till en artondel om ni är nio syskon. Det är även möjligt att göra ett arvsavstående, då fördelas arvet som om arvingen avlidit.

Du undrar vidare vad som händer om man inte skriver under. Detta beror på vad du syftar på. En arvinge behöver inte godkänna ett testamente, däremot kommer testamentet efter ett tag att vinna laga kraft. För att undvika detta måste arvingen klandra eller jämka testamentet inom viss tid. Som huvudregel måste inte dödsbodelägarna skiva under bouppteckningen, utan det är bouppgivaren och förrättningsmännen som måste göra det. Alla dödsbodelägare måste dock skriva under arvskifteshandlingen. Om ni inte kan komma överens kan ni ansöka om en skiftesman.

Sammanfattning och rekommendation

Hur arvet efter er pappa ska fördelas beror bland annat på vad som står i testamentet, om ni jämkar testamentet och om någon avstår från sitt arv. En arvinge måste inte godkänna ett testamente och behöver inte skriva under bouppteckningen. Däremot måste alla dödsbodelägare skiva under arvskiftet.

Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga rekommenderar jag att pratar med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.