Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Fråga Juristen.

Inledningsvis kommer jag gå igenom vad som gäller generellt rörande arv för att sedan kommentera din situation.

Din fråga aktualiserar reglerna om arv som finns i ärvdabalken (ÄB).

Vem får ärva?

De personer som har möjlighet att ärva, och ibland rätt till del av arv, framgår av den legala arvsordningen i 2 kap ÄB. De personer som har rätt till arv är barn (bröstarvingar) och barnbarn. Om inga barn eller barnbarn finns har föräldrar, syskon och syskonbarn, halvsyskon och halvsyskonbarn, far- och morföräldrar, mostrar och fastrar samt mor- och farbröder möjlighet att ärva. Inga andra släktingar än dessa får automatiskt ärva enligt 2 kap 4 § ÄB. 

3 kap ÄB innehåller regler för de fall där den avlidne var gift och hens make eller maka har rätt till arv. Icke-gemensamma barn (särkullbarn) till den avlidne har rätt att ta del av sin avlidne förälders arv direkt enligt 3 kap 9 § ÄB medan gemensamma barn får vänta tills efterlevande make går bort. Värt att påpeka här är att sambor inte omfattas av den legala arvsordningen.

Man kan utöver detta testamentera delar sitt arv till andra än de personerna som framgår av den legala arvsordningen enligt 10 kap ÄB.

Endast den som lever vid arvlåtarens död samt ofödda barn som föds vid liv efter arvlåtarens död får ärva enligt 1 kap 1 § ÄB.

Din situation och rekommendation

Arvsrätten kan som ovan visat uppstå på flera sätt, antingen genom släktskap, giftermål eller testamentering. Huvudregel är som sagt att endast den som lever då arvlåtaren dör får ärva men även ofödda barn som efter arvlåtarens död föds vid liv har rätt till arv.

Om du vill ha vidare rådgivning i ärendet är du välkommen att boka en telefontid hos Familjens jurist.

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på dina frågor och tveka inte att kontakta Fråga Juristen igen om du har andra frågor.