Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en generell redogörelse för regler som blir relevanta för situationen du beskriver, följt av en rekommendation. Regler om arvskifte finns i ärvdabalken (ÄB).  

Vad är ett arvskifte?

Enligt 23 kap. 1 § ÄB ska arvingar och universella testamentstagare förrätta arvskiftet. Av paragrafen framgår även att om den om den som gått bort var gift ska först en bodelning förrättas enligt reglerna i äktenskapsbalken. Arvskiftet är ett avtal där man bestämmer hur den avlidnes tillgångar ska fördelas mellan de som ska ärva. Det ska upprättas en skriftlig handling över arvskiftet som dödsbodelägarna ska skriva under, det följer av 23 kap. 4 § ÄB. Utöver det som är skrivet i eventuellt testamente är det upp till arvingarna att bestämma hur egendomen ska fördelas. 

Av 23 kap. 2 § ÄB framgår att om en delägare bestrider det så får skifte inte företas innan bouppteckning är förrättad och skulder betalats, medel till betalning av skulderna ställts under särskild vård eller det träffats en uppgörelse som befriar delägaren från skulderna. Om ett legat eller ändamålsbestämmelse ska utgå oskifto får arvskifte inte företas mot en delägares bestridande innan förordnandet verkställts, delägaren fritagits från ansvar för fullgörelse eller erforderlig egendom blivit ställd under särskild vård. 

Hur kan jag göra för att få till ett arvskifte?

När dödsbodelägare har svårt att komma överens finns möjligheten att ansöka om boutredningsman eller skiftesman. Av 23 kap. 5 § ÄB framgår att en delägare kan begära att rätten ska utse en skiftesman. Det blir då den personen som förrättar arvskiftet. Skiftesmannen har rätt till ersättning och arvode från dödsboet. Av samma paragraf framgår också att det som står i 17 kap. 1-4 och 6-9 §§ äktenskapsbalken om bodelning, bodelningsförrättare och make också ska gälla i fråga om arvskifte, skiftesman och dödsbodelägare.

Rekommendation

Eftersom det är arvingar och universella testamentstagare som ska förrätta arvskiftet talar det för att det är du och din bror som ska förrätta arvskiftet om ni är de enda bröstarvingarna. Av 11 kap. 10 § ÄB framgår att universell testamentstagare är någon som satts i arvinges ställe genom testamente och som alltså fått en del av kvarlåtenskapen i sin helhet, till skillnad från när man tilldelas en viss utpekad egendom i testamentet. Om det finns en universell testamentstagare ska alltså denne vara med och förrätta arvskiftet. Angående arvskifte har man som dödsbodelägare möjlighet att ansöka om boutredningsman eller skiftesman. Skiftesmannen har i så fall rätt till arvode och ersättning från dödsboet. Enligt reglerna i ÄB kan som ovan nämnt en delägare bestrida att arvskifte ska ske tills dess att exempelvis om bouppteckning förrättats och skulder betalats. Jag kan inte ge ett säkert svar på hur det kommer bli i just ert fall eftersom det kräver att man går igenom situationen och alla relevanta omständigheter mer utförligt än vad som är möjligt i det här formatet. Mitt råd är därför att du kontaktar en jurist här hos Familjens jurist. Då kan ni få hjälp med hela arvskiftet på ett sätt som gör att det blir så smidigt som möjligt.  Du kan läsa mer om boutredningsman och skiftesman här: Boutredning och arvskifte - Sveriges Domstolar.

Jag hoppas ändå att jag kunnat förklara reglerna på området. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss.