Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Eftersom din fråga rör arv kommer jag att redogöra för reglerna i Ärvdabalken (ÄB). Som jag förstår din fråga undrar du vad som händer med fastigheten när din pappa går bort.

Rätten att ta arv

Vem som har rätt att ta arv regleras i lag. I första hand ska arvlåtarens bröstarvingar (barn, barnbarn osv) ärva (ÄB 2:1). Om arvlåtaren inte har några bröstarvingar är det istället arvlåtarens barn alternativt syskon som ska ärva (ÄB 2:2). Om det heller inte finns syskon eller föräldrar i livet ska arvlåtarens mor- och farföräldrar alternativt deras barn ta arv (ÄB 2:3). Det är ingen annan som har en lagstadgad rätt att ärva (ÄB 2:4). Om arvlåtaren var gift ska dock maken ärva istället (ÄB 3:1). Denna maken ärver då med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att den har rätt att använda arvet men inte tex testamentera bort det. Vid den efterlevande makens död ska den först avlidne makens arvingar ta del i en andel i den sist avlidne makens kvarlåtenskap, vilket kallas efterarv. Rätten till efterarv har endast arvingar i första och andra arvsklassen (bröstarvingar och föräldrar/syskon). Makes rätt att ärva begränsas dock om den avlidne maken hade bröstarvingar som inte var gemensamma med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn (ÄB 3:9). I ett sådant fall har dessa rätt att ärva i första hand men kan avstå sitt arv tillfälligt och istället få ut en andel i den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes bortgång.

Förskott på arv

Om någon ger bort egendom innan sin bortgång till sina arvingar kan det betraktas som förskott på arv och ska då avräknas från arvingens andel i arvet vid arvlåtarens bortgång (ÄB 6:1). Det finns vissa saker som inte räknas som förskott på arv. Detta är till exempel kostnader som en förälder lagt ner på ett barns uppehälle och utbildning genom att fullgöra sin underhållsskyldighet, eller gåvor som föräldern gett till barnet så länge gåvan inte står i missförhållande till givarens villkor (ÄB 6:2). Om det räknas som förskott på arv är arvingen skyldig att återbära överskottet till dödsboet om det inte går att avräkna från arvslotten (ÄB 6:4). Det beror alltså på hur stort förskottet var i förhållande till arvlåtarens totala kvarlåtenskap.

Ge bort egendom

Det finns inget som reglerar möjligheten för människor att ge bort egendom till någon annan än sina bröstarvingar. Det betyder att det är möjligt att ge bort egendom till sin partner eller någon annan utan att det ska återbäras vid personens bortgång.

I din situation

I din situation är det du och din pappas andra barn som är hans bröstarvingar. Ni ska som utgångspunkt ta lika mycket arv vid hans bortgång men din pappa har möjlighet att ge bort mer till den ena så länge det inte inkräktar på de andras laglott, vilket utgör 50 % av arvslotten. Om han inte äger något när han dör men givandet av fastigheten ska räknas som förskott på arv åt din syster betyder det att hon måste återbära arvet till dödsboet så att du kan få ut din arvslott. Eftersom fastigheten utgjorde så stor andel av hans egendom kommer det troligtvis att räknas som förskott på arv.

Om det istället är så att din pappa gett bort eller sålt gåvan till sin fru, vilket gjort att din syster ärvt huset från henne, så kommer gåvan inte att återbäras. Detta gäller dock endast om din pappa och hans nya fru var skilda vid hennes bortgång. Om de istället var gifta vid hennes bortgång har han, och inte din syster, ärvt henne på det sätt som jag angett ovan. Troligtvis kommer det alltså därmed att räknas som förskott på arv oavsett och din syster kommer behöva återbära fastigheten till dödsboet.

Rekommendation

Eftersom jag inte har mer information kan jag inte ge dig mer tydliga besked än ovan. Jag rekommenderar dig istället att kontakta de kunniga juristerna på Familjens Jurist som kan ge dig mer specifik hjälp i just ditt fall.

Jag hoppas att detta var svar på din fråga och annars är du välkommen att återkomma med en ny!

Med vänlig hälsning, Hanna