När kan en dödsboanmälan göras?
Min bror dog nyligen och han saknar helt tillgångar och bor i en hyresrätt. Det finns inte ens medel som täcker begravningskostnaderna. Istället för bouppteckning försöker jag därför få kommunen att göra en dödsboanmälan. Förstår jag det hela rätt kan fordringsägare senare kräva att en bouppteckning upprättas men att de då själva får stå för kostnaden. Nu hävdar kommunen att eftersom hans skulder överstiger 50000 kr kan dödsboanmälan inte göras och en bouppteckning måste upprättas, kan det verkligen stämma? Vem står då för kostnaden då det inte finns några tillgångar i dödsboet?
Rådgivarens svar
Hejsan, tack för att du vänder dig till oss på fråga juristen med din fråga! Jag kommer att redogöra allmänt och sedan avsluta med en rekommendation utifrån din situation. Svaret på din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB).
Dödsboanmälan
En dödsboanmälan kan göras om den avlidnes tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet. Ibland kan en dödsboanmälan ersätta en bouppteckning. Den personen som har ansvaret för att se till att en bouppteckning förrättas kan ta initiativ till att en dödsboanmälan upprättas. Det finns ingen skyldighet att utnyttja möjligheten utan man kan alltid välja att förrätta en bouppteckning i stället för att göra en dödsboanmälan, se 20 kap 8a § ÄB.
Man kan inte göra en dödsboanmälan om tillgångarna överstiger kostnaderna för begravning med mera, eller om den avlidne ägde fast egendom eller tomträtt.
Det är bara kommunernas socialnämnder som får göra en dödsboanmälan och det är alltså socialnämnden som ska pröva om det finns förutsättningar för att göra en dödsboanmälan. Nämndens beslut kan endast överklagas genom så kallat kommunalbesvär. Det innebär att prövningen endast avses huruvida ett visst beslut tillkommit på rätt sätt eller om beslutet innebär att kommunen överskridit sina befogenheter. Det är alltså inte det specifika fallet som prövas.
Om någon av dödsbodelägarna föredrar att bouppteckning förrättas bör en dödsboanmälan inte göras. Annan rättstagare efter den avlidne, till exempel en borgenär, kan också motsätta sig dödsboanmälan och det kan vara anledning för socialnämnden att iaktta försiktighet.
Kostnaderna
En enkel bouppteckning behöver inte vara mer krävande än en dödsboanmälan. En bouppteckning kan dessutom göras av en privatperson, alltså dödsbodelägarna kan göra den själva och måste inte anlita en jurist. På så sätt kan man dra ner kostnaderna.
Om den avlidnes tillgångar inte täcker begravningskostnaderna så kan man ansöka om ekonomiskt bistånd hos socialkontoret i kommunen. Kommunen kan ge bidrag till en enkel men värdig begravning och dödsannons.
Begära bouppteckning
Det är möjligt för en dödsbodelägare eller för annan vars rätt kan bero därav att begära att en bouppteckning ska göras. Annan vars rätt kan bero därav kan vara till exempel borgenär. Enligt förarbetena ska den som begärt bouppteckning anses som ”garant” för bouppteckningskostnaderna. I vart fall kan denne få stå för kostnaderna för bouppteckningen i den utsträckning boet inte räcker till.
Din situation och rekommendation
För att svara på din fråga, det är alltså socialnämnden som prövar och bestämmer om det finns förutsättningar för att göra en dödsboanmälan. Alltså är det upp till dem om en dödsboanmälan kan ske eller inte. Beslutet är som sagt endast överklagbart genom kommunalbesvär och kommer inte pröva situationen i fråga. Det är alltså dödsboet som kommer stå för kostnaderna för bouppteckningen, men dessa kostnader kan som sagt försöka minimeras genom att privatpersoner kan utföra bouppteckningen. Om det sedan inte finns några tillgångar för att täcka begravningskostnaderna kan du ansöka hos kommunen för ekonomiskt bistånd.
Om det skulle vara så att en borgenär begär att bouppteckning ska upprättas kan dem få stå för kostnaderna.
Jättebra att du skriver till oss med din fråga! Jag hoppas du fått svar på din fråga och om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på fråga juristen.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.