Hej! Tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Nedan följer en redogörelse för regler som blir relevanta för din fråga, följt av en sammanfattande rekommendation. Bestämmelser om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Regler om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). 

Bodelning med anledning av ena makens bortgång

Enligt 23 kap. 1 § ÄB ska en bodelning förrättas enligt reglerna i äktenskapsbalken när en gift person går bort. I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods, se 10 kap. 1 § ÄktB. Egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom, det följer av 7 kap. 1 § ÄktB. I bodelningen beräknar man makarnas andelar i boet. Därefter ska så mycket av giftorättsgodset räknas av så att det täcker eventuella skulder som makarna hade när dödsfallet inträffade. Det som är kvar av giftorättsgodset läggs samman och värdet delas lika mellan makarna (11 kap. 1-3 §§ ÄktB). 

Makes arvsrätt och särkullbarn 

Av 3 kap. 1 § ÄB framgår att när en gift person går bort så tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken. Det maken ärver är då den först avlidnas halva från bodelningen och eventuell enskild egendom. Om makarna har gemensamma barn innebär detta att barnen inte får ut något arv när den först avlidna föräldern går bort, utan de får ut sitt arv först när båda föräldrarna gått bort. Som jag förstår din fråga är både du och din fars frus barn särkullbarn. Särkullbarn till den först avlidna maken behöver till skillnad från gemensamma barn inte vänta med att få sitt arv tills dess att även förälderns make gått bort. Istället har särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt. Särkullbarn kan dock avstå att få ut sitt arv direkt till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB), men det är något särkullbarnet i så fall väljer själv. Värt att nämna är också att man som barn endast ärver sin förälder, inte sin förälders make eller maka (se 2 kap. 1 § ÄB). Om jag har förstått situationen rätt har du alltså rätt att ärva din far och din fars frus barn har rätt att ärva sin mor.

Testamentet och laglotten

Som jag förstår det handlar testamentet om vad som ska hända med egendomen efter att din fars fru gått bort. Det är möjligt att i testamente förordna att viss egendom ska tillfalla någon efter det att den efterlevande maken gått bort, vilket blir ett sekundoförordnande. Den efterlevande maken ärver då med fri förfoganderätt, vilket betyder att denne kan till exempel spendera och sälja egendomen, men inte testamentera bort den. 

I sitt testamente kan man bestämma vad man vill ska hända med sina tillgångar, men bröstarvingar (arvlåtarens avkomlingar, se 2 kap. 1 § ÄB) har rätt att få ut sin laglott. Laglotten är halva arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB, alltså hälften av det man skulle fått om inget testamente fanns. Om ett testamente kränker en bröstarvinges rätt till laglott måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet för att få ut laglotten (7 kap. 3 § ÄB). I det testamente du undrar över verkar det dock inte som att testamentet kränker laglotten. 

Rekommendation

Enligt reglerna i ÄB ärver makar varandra. Gemensamma barn får ut sitt arv först efter att båda föräldrarna gått bort, medan särkullbarn till den först avlidna maken har rätt att få ut sitt arv direkt. Särkullbarn kan avstå att få ut sitt arv direkt och välja att istället få ut arvet när båda makarna gått bort, men det är särkullbarnets egna val. I ett testamente är det möjligt att förordna om vad som ska hända med egendomen efter att ens efterlevande make eller maka går bort. Även om det finns ett testamente har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Om du vill ha vidare rådgivning i ditt ärende kan du vända dig till en erfaren jurist här hos Familjens jurist. Du kan kontakta Familjens jurist på telefonnummer 0771-771 070 eller boka tid för möte här på hemsidan. 

Jag hoppas ändå att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss.