Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Din fråga rör arvsrätt och jag redogör därför nedan för några av de tillämpliga reglerna i ärvdabalken (ÄB) och avslutar med en sammanfattning utifrån din situation. 

Vem ärver en avliden?

Om den avlidne, den så kallade arvlåtaren, var gift vid sin bortgång så tillfaller som utgångspunkt hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken. Gemensamma barn ärver först när även den andra föräldern gått bort. Hade arvlåtaren däremot särkullbarn, det vill säga bar utanför det aktuella äktenskapet, så har dessa rätt att få ut sin laglott direkt (3 kap. 1 § ÄB). Om arvlåtaren inte var gift går istället arvet till dennes släktingar, i första hand till bröstarvingar (2 kap. 1-3 §§ ÄB). 

Vad är laglott?

Bröstarvinge, det vill säga barn i rakt nedstigande led, har rätt till sin laglott. Laglotten utgörs av hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Finns det flera bröstarvingar delar dessa på denna hälft. När en person avlider går alltså minst hälften av kvarlåtenskapen till personens barn. Var den avlidne gift och barnen är gemensamma med den efterlevande makan, så får barnen vänta på sitt arv tills även den efterlevande avlider. Eventuella särkullbarn har däremot rätt at få ut sin laglott på en gång. 

Vad innebär en bodelning?

Om den avlidne var gift vid sin bortgång så ska bodelning ske enligt äktenskapsbalkens (ÄktB) regler (23 kap. 1 § ÄB). Makarnas gemensamma tillgångar, med undantag för enskild egendom, läggs då samman och avdrag görs för skulder. Därefter delas tillgångarna lika mellan makarna. Det som i bodelningen tillfaller den avlidne utgör då dennes kvarlåtenskap (10 och 11 kap ÄktB). 

Avslutande sammanfattning

Jag tolkar situationen som sådan att den avlidne personen hade särkullbarn, det vill säga barn sedan tidigare förhållande. Det finns inget äktenskapsförord och jag utgår ifrån att det inte heller finns något testamente. Särkullbarnen har rätt att få ut sin laglott omedelbart och den efterlevande makan ärver resten. Förenklat kan man alltså säga att det görs en bodelning mellan makarna där alla tillgångar makarna hade läggs samman i en pott, skulderna dras av, och det som blir över delas lika mellan makarna. Hälften av den avlidnes del utgör laglott som då alltså barnen har rätt att ta ut på en gång. Den andra halvan tillfaller den efterlevande makan/maken. Det som ska tas med i bodelningen är giftorättsgods, vilket innebär alla tillgångar och all egendom som inte utgör enskild egendom. Generellt utgör pengar på bankkonton giftorättsgods. 

Är det istället så att barnen är makarnas gemensamma så får de vänta med att ta ut sitt arv tills även den andra föräldern avlider. I den situationen ärver alltså den efterlevande makan/maken allt. 

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta någon av våra duktiga jurister för juridisk rådgivning. Hos Familjens Jurist kan du också läsa mer om bodelning och arvskifte.