Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Jag kommer därför först gå igenom de relevanta bestämmelserna där och därefter anpassa det till din situation.

Bodelning innan arvskifte
När en gift person avlider görs en bodelning innan arvet skiftas. Då beräknas hur stor den avlidnes kvarlåtenskap är, d.v.s. summan av den avlidnes halva av de gemensamma tillgångarna (giftorättsgodset) samt eventuell enskild egendom enligt äktenskapsförord.

Vem ärver?
När den som avlidit var gift så ärver som huvudregel den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen, 3:1 ÄB. Gemensamma barn får därför ut sitt arv först efter att båda makarna avlidit, så kallat efterarv. Den efterlevande maken ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt om inget annat har bestämts genom testamente. Det innebär att efterlevande make blir ägare till egendomen och exempelvis har rätt att sälja egendomen.

Beräkning av efterarv
Huvudregeln för efterarv är hälftendelning. Detta innebär att när den efterlevande maken avlider så delas hela dennes kvarlåtenskap i två, där den ena halvan går till den först avlidnas arvingar och den andra halvan till den senare avlidnas arvingar, 3:2 ÄB. I vissa fall delas kvarlåtenskapen upp annorlunda mellan de två makarnas arvingar på grund av enskild egendom. Finns bara gemensamma barn går båda halvorna till barnen.

Förskott på arv
Gåvor till bröstarvingar (d.v.s. ens barn) ska om inte annat anges anses utgöra förskott på arv, 6:1 ÄB.  Detta gäller dock inte om föräldern genom gåvorna bara har fullgjort sin underhållsskyldighet, och det gäller inte heller för t.ex. julklappar och födelsedagspresenter om värdet på dessa inte står i missförhållande till givarens ekonomi, 6:2 ÄB.

Om förskott på arv har givits ska värdet på gåvan läggas till på värdet av kvarlåtenskapen vid beräkningen av hur stora barnens arvslotter är. Det är värdet vid gåvotillfället som avses. Även om förskottet skulle vara större än arvingens arvslott behöver inte arvingen betala tillbaka det som fattas.

Exempel:
A har under sin livstid skänkt dottern B 50 000 kr. När A avlider är hans kvarlåtenskap värd 100 000 kr. A har även sonen C.

Kvarlåtenskapens värde ska ökas med förskottet och blir då 150 000 kr, vilket innebär att arvslotterna blir 75 000 kr vardera för barnen. C får sin arvslott och B får de 25 000 kr som blir kvar.

Din situation
Era barn kommer alltså få ta del av sitt arv från sin mors sida den dag du avlider. Om du inte skriver testamente för att påverka den legala arvsordningen, och inte heller varken gifter om dig eller skaffar fler barn så kommer dina två barn när du dör få dela lika på din kvarlåtenskap, vilken alltså inkluderar arvet som från början kom från barnens mor. Hur stort dina barns totala arv från sin mor och far blir beräknas utifrån värdet på hela din kvarlåtenskap när du avlider.

Om du ändå skulle vilja ”lösa ut” en del av arvet kan du ge dina barn gåvor som räknas som förskott på arv. I sådana fall rekommenderar jag att du tar kontakt med Familjens Jurist som kan hjälpa dig med att skriva ett gåvobrev, antingen online till ett fast pris eller genom att träffa en jurist. Därutöver kan du fundera på om du skulle vilja skriva ett testamente för att själv i högre grand kunna styra fördelningen av din kvarlåtenskap. Även detta kan göras både online till fast pris eller på något av Familjens Jurists kontor med en jurists hjälp.