Hej! Stort tack för att du hör av dig till med Fråga Juristen med dina frågor. Bestämmelserna om arv finner vi i ärvdabalken (1958:637). I fortsatta framställningen kallad ÄB.

Särkullbarn
Det framgår inte av frågan hur ni gjorde med arv och liknande vid din mammas bortgång. Som barn till endast en av makarna kallas du för särkullbarn när det kommer till arv. Den huvudsakliga skillnaden mellan att vara särkullbarn och barn till bägge makarna är att det senare inte får ut sitt arv förrän bägge föräldrar har gått bort, 3 kap. 1 § ÄB. Ett särkullbarn har rätt att kräva ut sitt arv direkt när dennes förälder har gått bort och behöver således inte vänta på att förälderns nye make/maka går bort, 3 kap. 9 § ÄB. Som särkullbarn går det även att vänta med att ta ut sitt arv tills den efterlevande maken/makan har gått bort, särkullbarnet får då ut sin kvot av arvet efter det.

Du hade alltså rätt att ta ut din del av arvet redan år 2002. Om du är det enda barnet till din mor ärver du henne till 100 %. Som arvinge har du rätt till en del av förmögenhetsmassan, inte rätt till specifik egendom, vilket kan vara viktigt att komma ihåg. Du äger exempelvis inte halva lägenheten, utan du har rätt till förmögenhetsmassan som blev kvar från din mamma. Vid utmätning tar Kronofogden det som den skuldsatte äger. Din mammas före detta man äger lägenheten och de kan därför mycket riktigt sälja den för att få pengar till hans skulder.

Eventuellt testamente
Ifall din mamma angett i ett testamente att hennes man skulle ärva hennes del av lägenheten ärver du inte denna. Detta behöver du därför ta reda på ifall det finns något.

Eventuellt äktenskapsförord
Om din mamma och hennes man upprättade äktenskapsförord som de reglerade äganderätten till lägenheten kan detta även påverka hur mycket du ärver.

Efterlevande makens ekonomiska bekymmer
När det finns särkullbarn med i bilden som väntar med att ta ut sitt arv räknas en kvotdel ut med hänsyn till egendomsförhållandena vid den först avlidne makens bortgång. Denna kvotdel gäller sedan oavsett de värdeförändringar som kan ha skett. Det ska därför inte enligt principen beaktas om egendomen har minskat eller ökat i värde när den efterlevande maken sedan går bort eller arvet delas ut av annan anledning.

Det finns dock en bestämmelse i ärvdabalken som tar sikte på de situationer då den efterlevande maken väsentligen har minskat sin egendom genom gåva eller annan jämförlig handling och på så sätt genom ”otillbörlig hänsyn” påverkat den först avlidne makens arvingar, 3 kap. 3 § ÄB. Vad som är en väsentlig minskning kan vi utläsa av praxis är en minskning av värdet med en fjärdedel, se exempelvis detta rättsfall NJA 2013 s. 736. Att en lägenhet utmäts till följd av skulder är inte lik en situation som handlar om gåvor och torde därför inte falla inom bestämmelsen räckvidd.

En efterarvinge kan ha rätt till ersättning med stöd av 3 kap. 3 § ÄB. I den situation du beskriver framstår det snarare som att den efterlevande maken är väldigt oekonomisk. Detta är inte att anse som gåva eller jämförlig handling.

Handlingsplan
Denna situation är väldigt komplicerad skulle jag vilja påstå. Det finns som sagt en del frågetecken kring eventuellt testamente, äktenskapsförord och hur den efterlevande maken har gjort sig av med pengarna. Om du önskar juridisk hjälp är du varmt välkommen att vända dig till Familjens Jurist.

Jag hoppas att det löser sig och att du känner att du har fått vägledning i dina frågor.

Ha en fortsatt trevlig sommar,
Beatrice