Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Din fråga rör arvsrätt och jag redogör därför nedan för tillämpliga bestämmelser i ärvdabalken och avslutar med en sammanfattning utifrån er situation. 

Regler om arv

Vem som ärver en avliden regleras i ärvdabalken (ÄB). Om den avlidne, den så kallade arvlåtaren, var gift vid sin bortgång så tillfaller som utgångspunkt hela kvarlåtenskapen den efterlevande makan. Eventuella gemensamma barn ärver först när även den andra föräldern gått bort. Hade arvlåtaren särkullbarn, det vill säga barn utanför det aktuella äktenskapet, så har dessa däremot rätt att få ut sin laglott direkt (3 kap. 1 § ÄB). 

Var arvlåtaren inte gift går arvet istället till dennes släktingar i enlighet med den legala arvsordningen. Rätten att ärva en bortgången släkting är indelad i tre arvsklasser. I den första arvsklassen finns arvlåtarens barn och dennes avkomlingar, som alltså ärver i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om arvlåtarens barn finns i livet så ärver denne eller dessa. Har arvlåtarens barn avlidit så träder dennes avkomlingar in, det vill säga arvlåtarens barnbarn. Finns inga barn eller barnbarn och så vidare, går man vidare till andra arvsklassen som består av den avlidnes föräldrar och deras avkomlingar, det vill säga arvlåtarens syskon (2 kap. 2 § ÄB). Finns inga arvingar i varken första eller andra arvsklassen går man vidare till tredje arvsklassen som består av den avlidnes far- och morföräldrar och deras avkomlingar (2 kap. 3 § ÄB). 

Vad är laglott? 

Bröstarvinge, det vill säga barn i rakt nedstigande led, har rätt till sin laglott. Laglotten utgörs av hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Finns flera bröstarvingar delar dessa på denna hälft. Med andra ord innebär detta att arvlåtarens barn, eller dess avkomlingar, alltid har rätt till hälften av kvarlåtenskapen.

Om arvlåtaren har skrivit ett testamente som kränker bröstarvinges rätt till sin laglott, måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Med detta menas att bröstarvingen måste tala om för testamentstagaren att bröstarvingen vill ha ut sin laglott och detta måste göras inom sex månader från det att bröstarvingen delgivits innehållet i testamentet (7 kap. 3 § ÄB).

Vad gäller i er situation?

Eftersom arvlåtarens barn, det vill säga din sambos far, är avliden så träder som utgångspunkt hans barn, det vill säga din sambo och hans bror, i hans ställe. Detta innebär då att din sambo och hans bror har arvsrätt efter sin farfar. Eftersom de är bröstarvingar så har de rätt till sin laglott, som utgörs av hälften av kvarlåtenskapen. Skulle det finnas fler bröstarvingar så delar dessa på denna hälft. Din sambo och hans bror delar alltså på det som deras far skulle ha ärvt om han fortfarande varit i livet. 

Om din sambos farfar hade skrivit ett testamente som innebär att hela kvarlåtenskapen ska gå till någon annan så måste din sambo och hans bror begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Detta måste göras inom sex månader från det att de delgivits testamentet, det vill säga då de fått veta innehållet i testamentet. 

Exakt vad som gäller i er situation vågar jag inte svara på eftersom det kan finnas omständigheter som jag inte känner till, men med utgångspunkt i den information du skrivit så ska din sambo och hans bror ha arvsrätt efter sin farfar. 

Avslutande rekommendation

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare funderingar, eller behöver vidare juridisk rådgivning, rekommenderar jag er att ta kontakt med Familjens Jurist som har lång erfarenhet av just frågor om boutredning och arv.