Hej, 

Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Testamentet

Om det inte skulle finnas något testamente skulle barnen (bröstarvingarna) ärva hälften var av sina föräldrar. Detta kallas arvslott. Även om det finns ett testamente kan man inte testamentera bort bröstarvingars laglott, vilket är hälften av arvslotten. Den delen av testamentet saknar därför rättslig betydelse. Detta innebär att testamentet endast betyder att hälften av kvarlåtenskapen ska delas på de två barnen medan den andra hälften ska gå till barnbarnen. 

Fri förfoganderätt och full äganderätt 

När er farfar dog, ärvde er farmor hans tillgångar med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man kan använda tillgångarna som man vill, med vissa undantag. Man får inte testamentera bort den avlidne makens del och det finns också en begränsning när det gäller vissa gåvor utan tillbörlig hänsyn till den första avlidnes arvingar som orsakat väsentlig minskning av den efterlevande makens egendom. 

Om deras sammanlagda tillgångar var ca 2 miljoner vid er farfars död och de inte hade äktenskapsförord, betyder detta att er farmor ärvde 1 miljon med fri förfoganderätt. Den andra miljonen innehade hon med full äganderätt, vilket betyder att det inte fanns några begränsningar i vad hon fick göra med de pengarna. 

Ni måste beakta att det har gått hela 25 år sedan er farfar dog och att tillgångarna har minskat kan bero på att er farmor faktiskt har använt upp pengarna vartefter. Om ni inte tror att det är fallet, kan det röra sig om någon av situationerna nedan.

Gåva utan tillbörlig hänsyn 

Om er farmor har gett pengar till sonen kan det vara fråga om en gåva utan tillbörlig hänsyn till den första avlidnes arvingar som orsakat väsentlig minskning av den efterlevande makens egendom (Se 3 kap. 3 § Ärvdabalken, ÄB). Detta gäller dock endast för den del som er farmor innehade med fri förfoganderätt. För att det ska anses vara en sådan väsentlig minskning krävs enligt rättspraxis att egendomens värde har minskat med i vart fall en fjärdedel. De kan då återkrävas om mottagaren av gåvan insåg eller borde ha insett att gåvan orsakade den först avlidnes arvingar skada. Preskriptionstiden för att väcka talan om detta är fem år från mottagandet av gåvan. 

Förskott på arv 

Om er farmor har gett pengar till sonen skulle det också kunna vara fråga om ett förskott på arv eftersom han var en legal arvinge. Enligt 6 kap. 1 § ÄB ska gåvor från arvlåtaren till bröstarvingar ses som förskott på arv om inte annat föreskrivits gid gåvans givande eller med hänsyn till omständigheterna måste vara avsett. 

Enligt 6 kap. 5 § i ÄB, ska förskottet adderas till kvarlåtenskapens värde före delningen och sedan delas hela summan med antalet arvingar. Då får man ut varje arvtagares del, arvslotten. Sedan minskas den arvinges andel som fått förskottet, med förskottets värde. Om Förskottet överstiger värdet av vad arvingen annars skulle ha fått, ska man istället endast öka kvarlåtenskapens värde med arvslotten. Detta innebär alltså att ifall förskottet skulle vara större än laglotten ska det överstigande beloppet inte läggas tillbaka utan i praktiken delas arvet på de övriga arvtagarna.  

Bedrägeri eller ocker 

För att det ska kunna var fråga om bedrägeri krävs det att sonen har genom ett vilseledande förmått er farmor till en handling som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde (Se 9 kap. 1 § Brottsbalken). Det krävs alltså att sonen har ingett er farmor en felaktig uppfattning i något avseende. Om er farmor frivilligt har velat ge bort pengarna kan det därför inte anses vara bedrägeri. Det skulle eventuellt kunna anses vara ocker om sonen skulle ha utnyttjat er farmors bristande omdömesförmåga för att förmå henne att ge honom en gåva (Se 9 kap. 5 § Brottsbalken). 

Om ni tror att ett brott har begåtts kan ni anmäla det till polisen. 

Bouppteckningen

En bouppteckning kan göras av en privatperson men denne får inte vara dödsbodelägare, efterarvinge eller ombud för någon av dessa. Dödsbodelägare är de som har omedelbart rätt till arv, genom en legal arvsordning eller testamente. Efterarvinge är de som har rätt till arv först efter dödsbodelägaren har avlidit. I detta fall innebär det att ingen som ska ärva er farmor eller farfar får agera som förrättningsman. Alltså får inte sonen göra bouppteckningen själv. 

Alla dödsbodelägare kan ansöka hos tingsrätten om att dödsboet ska avrättas till förvaltning av en boutredningsman och att en sådan ska utses (Se 19 kap. 1 § ÄB). Boutredningsmannen ska förvalta dödsboet, upprätta bouppteckningen och avveckla dödsboet. Boutredningsmannen har rätt att få betalt för sitt arbete, arvodet betalas från dödsboet. Om det saknas pengar i dödsboet ska den som har ansökt om tjänsten betala arvodet. Ansökan om boutredningsman ska göras till den tingsrätt där den avlidne hade sin hemvist vid dödsfallet och ansökningsavgiften är 900 kr. Här kan du läsa mer om vad ska ingå i en sådan ansökan.  

Sammanfattning

Av de uppgifter du har gett i din fråga kan det inte uteslutas att det är er farmor som själv har spenderat pengarna, vilket är helt tillåtet. Om hon har gett stora summor till sonen kan det anses vara en otillbörlig gåva eller ett förskott på arv. Om sonen på något sätt vilselett eller utnyttjat er farmor kan det istället vara fråga om brott som bedrägeri eller ocker. Vilket av dessa alternativ som är mest troligt kan jag inte avgöra endast med uppgifterna du har lämnat. 

Att göra en bouppteckning kan vara komplicerat, speciellt om inte alla är överens. Det kan därför vara bra att ta hjälp av en verksam jurist som hjälper till i ärendet. Familjens jurist erbjuder ett bouppteckningspaket till ett fast pris där man får hjälp på telefon eller via skype att både upprätta och registrera en bouppteckning. Här hittar du mer information om det. 

Hoppas du fick svar på din fråga! Annars är du mer än välkommen att ställa en ny. 

Vänliga hälsningar, 

Sandra