Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Minimera ena barnets arv

Hej! Mor och far köpte mormor och morfars landställe då morfar gick bort för 22 år sedan. Min moster med familj ville inte ha något med huset att göra och har aldrig visat intresse. Nu, då mormor börjar bli dålig och är 94 år har dem sagt att dem ska komma hit och börja ta saker. Dem var inte intresserade tidigare, verkar som dem inväntat rätt tillfälle-att mormor ska gå bort. Då hon fortfarande lever, kan vi be henne skriva testamente/kontrakt att lösören följer med huset? Vi tog över gården för att vi ville föra vidare arvet, inte för pengars skull. Tyvärr verkar det motsatt från andra sidan då dem vill ha saker för att kunna sälja. Skulle verkligen behöva goda råd att ge mor och far. Tack på förhand.

Rådgivarens svar

2022-08-08

Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Jag förstår situationen som följande:

Dina föräldrar köpte en fastighet av dina morföräldrar, men innehållet i fastigheten äger fortfarande din mormor. Du undrar nu om mormodern kan testamentera lösöret till dina föräldrar för att din moster inte ska få något.

Detta är en arvsrättslig fråga. Jag ska besvara den genom att förklara hur arvsreglerna ser ut och sedan tillämpa det på ditt fall. Jag kommer att utgå ifrån ärvdabalken (1958:637). Den förkortas till ÄB.

Arvsordning

De som i första hand ärver en förälders egendom är barnen (2 kapitlet 1 § ÄB). De ska ärva lika stora delar var. Dock finns möjlighet att testamentera sin egendom (9 kapitlet 1 § ÄB). Då kan man testamentera bort hela sin egendom.

Laglott

En förälders barn alltid rätt till en del av den avlidne förälderns kvarlåtenskap (7 kapitlet 1 och 3 §§ ÄB). Det gäller oavsett vad ett eventuellt testamente säger. Detta kallas för barnets laglott. Den är hälften av arvslotten.

Säg att en förälder har två barn. Då ärver barnen hälften var. Denna hälft är barnets arvslott. Om föräldern testamenterar all sin egendom till endast ett av barnet har barnet rätt till sin laglott, vilket då blir ¼-del av hela förälderns kvarlåtenskap.

Gåvor kan räknas som testamente

Enligt 7 kapitlet 4 § ÄB kan gåvor under en arvlåtares livstid räknas som testamente. Om en gåva under ens livstid kan anses bero på att man vill ordna med sin kvarlåtenskap så räknas den som en del av ens arv. Vad som då händer är att gåvans värde läggs in i kvarlåtenskapen, vilket ger barnen en större laglott.

Förskott på arv

Om en förälder ger något till sitt barn under förälderns livstid kan det räknas som förskott på arv (6 kapitlet 1 § ÄB). Skillnaden mellan detta och att gåva räknas som testamente är att för att det ska räknas som testamente ska givaren vara nära slutet av sitt liv. Förskott på arv kan ske när som under förälderns livstid. Detta räknas dessutom ut på ett annat sätt.

Ditt fall

Om dina morföräldrar testamenterar allt till din mor kommer din moster ändå att kunna få ut sin laglott. Det blir dock en mindre del än hon hade fått om inget testamente fanns alls.

Att ge sakerna i gåva till din mor hade sannolikt räknats som testamenterad egendom i enlighet med 7 kapitlet 4 § ÄB. Det hade din mor inte vunnit något på.

Rekommendation

Min rekommendation är att dina föräldrar och/eller du talar med en jurist här på Familjens Jurist. De kan analysera situationen lite mer ingående och kanske komma med andra upplägg eller förslag som kan hjälpa er i er situation. Hur som helst kan de ge ett mer utförligt och individuellt anpassat svar.

Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!

Med vänlig hälsning,

Kevin Torssell

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.