Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller. Regler som är relevanta för situationen du beskriver finns i ärvdabalken (ÄB).

Bröstarvingars och makars arvsrätt
Ett barn är sin förälders närmaste arvinge enligt 2 kap. 1 § ÄB, och kallas för bröstarvinge. I situationen du beskriver är alltså din fru och hennes syster bröstarvingar till deras pappa. När en gift person avlider ska en bodelning ske där makarnas giftorättsgods delas på hälften, se 11 kap. äktenskapsbalken. Det barnet ärver är då det som blev förälderns halva från bodelningen samt eventuell enskild egendom som föräldern hade. I din fråga beskriver du att alla tillgångar står på frun. Eftersom bodelning är gjord tolkar jag det som att det ändå fanns giftorättsgods som i en bodelning delades lika mellan makarna. När jag nedan skriver om arvet utgår jag med andra ord från att din fru och hennes syster ska ärva det som var deras pappas halva i bodelningen. I 3 kap. 1 § ÄB regleras makars arvsrätt. Där står att den efterlevande maken ärver den först avlidne maken. Detta innebär att om makarna har gemensamma barn får de ut arvet först efter att båda föräldrarna avlidit. Situationen ser dock annorlunda ut när det finns särkullbarn med i bilden.

Särkullbarns rätt till arv
Om den make som avlider först har särkullbarn gäller enligt samma paragraf som nämndes ovan att särkullbarnen har rätt att få ut sitt arv när deras förälder går bort, de behöver alltså inte vänta tills förälderns make avlidit. Reglerna om makes arvsrätt gäller alltså inte på samma sätt som när det endast finns gemensamma barn. Enligt 3 kap. 9 § ÄB kan särkullbarn dock välja att avstå att få ut arvet direkt till förmån för den efterlevande maken, och istället få ut arvet först när även den efterlevande maken gått bort. 

Kan testamente påverka särkullbarnets arv?
Genom att skriva ett testamente kan arvlåtaren förordna om sin kvarlåtenskap, detta enligt 9 kap. 1 § ÄB. Utifrån situationen du beskriver i din fråga verkar det inte som att det finns ett testamente, men även om det hade funnits det har bröstarvingen ändå alltid rätt till sin laglott, vilket är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är det som arvingen skulle ärvt om inget testamente fanns. Om det finns ett testamente som inte ger bröstarvingen rätt till laglotten måste arvingen påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB.  

Sammanfattning och rekommendation
Enligt reglerna i ÄB gäller att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt ifall deras förälder avlider före förälderns make. Den efterlevande maken har då inte rätt till arv på så sätt som denne har rätt till när det finns gemensamma barn. Detta talar för att din fru och hennes syster borde ha rätt att få ut sitt arv direkt. Jag kan dock inte ge ett garanterat svar på hur det blir med arvet i just den situation du beskriver eftersom det kräver att man noggrant går igenom all relevant information och alla omständigheter. Jag skulle därför tipsa om att ta kontakt med en jurist som kan ge utförligare rådgivning i just ert ärende. Familjens jurist är erfarna och kunniga inom sådana här frågor. Det går att boka tid för telefon- eller onlinemöte på deras hemsida. 

Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga till Fråga Juristen.