Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med dina funderingar. Nedan följer en redogörelse för vem som har rätt till arv samt hur situationen ändras om det visar sig finnas ett "okänt barn". Därefter kommer jag förtydliga vad som gäller i just din situation.

Den legala arvsordningen

Vem som har rätt till arv efter en person regleras i ärvdabalken (ÄB). Det är den legala arvsordningen samt testamente som bestämmer vem som har rätt till arv. Huvudregeln är att bröstarvingarna (barnen till den avlidna) är de som ärver först (2:1 ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Har en person exempelvis två barn så består laglotten av ¼ av kvarlåtenskapen (allt den avlidne lämnat efter sig). 

Förskott på arv

Det finns en presumtion när en person ger sina barn en större gåva innan sin död att det är fråga om förskott på arv (6:1 ÄB). När det är någon annan är en bröstarvinge som fått gåvan finns inte samma presumtion. I ett sådant fall ska gåvan endast ses som förskott på arv om detta gjordes tydligt redan vid givandet av gåvan (6:1 men 2 ÄB).

Okänt barn

När en person avlider ska en bouppteckning förrättas (20:1 ÄB). En bouppteckning är en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. Förrättningen är ett möte där alla dödsbodelägare ska ha möjlighet att närvara (20:2 ÄB). Efter förrättningen ska bouppteckningen ska registreras hos Skatteverket (20:8 ÄB). 

Skatteverket får dock inte registrera bouppteckningen om den har upprättats på felaktigt sätt (20:9 st 3ÄB). En sådan felaktighet i upprättandet kan då exempelvis vara att en bröstarvinge inte blivit kallas till förrättningen. Personen som anser att bouppteckningen har upprättats på felaktiga grunder har då 3 veckor på sig att överklaga Skatteverkets registrering. 

Huvudregeln är att en arvinge som inte har tagit del av bouppteckning eller testamente, någon som alltså inte har fått vetskap om rätten till sitt arv, har rätt att inom 10 år från dödsfallet ta del av arvet genom ett meddelande därom (16:4 ÄB). Är det dock så att faderskapet inte är fastställt ska ”det okända barnet” göra sin rätt gällande inom 3 månader från dödsfallet eller senast vid bouppteckningen om sådan förrättas senare (16:3a ÄB). 

Din situation

Sammanfattningsvis bör gåvan från din mors sambo inte presumeras vara förskott på arv då du inte är hans bröstarvinge. Vissa väldigt stora gåvor som ges innan en person avlider kan däremot i vissa fall likställas med ett testamente och kan leda till att gåvotagaren måste ge tillbaka gåvan. Man talar då om det förstärkta laglottsskyddet. För att en gåva ska ses som ett testamente ska gåvan vara av så stort värde att den kränker bröstarvinges laglott samt att gåvogivaren förbereder sin succession. Alltså måste huset i din situation vara mer än hälften av sambons kvarlåtenskap samt att syftet med gåvan var att fördela sin kvarlåtenskap utan att skriva ett faktiskt testamente. Omständigheter som kan tyda på att man förbereder sin succession är exempelvis om man vet att man snart kommer gå bort. 

Som du beskriver situationen är det dock inte självklart att det förstärkta laglottsskyddet ens blir aktuellt. Det ligger på personen som vill hävda faderskap att göra detta inom en viss tidsrymd. Gör det okända barnet inte detta vid bouppteckningen blir det förstärkta laglottsskyddet inte aktuellt, då ingen laglott har kränkts. Om gåvan ges lång tid före gåvogivarens död är även detta något som tyder på att det förstärkta laglottsskyddet inte är aktuellt. Ju längre tid som går mellan gåvan och dödsfallet desto svårare att likställa gåvan med ett testamente. Chansen att därmed ganska låg att du ska behöva ersätta denna eventuella son.

Jag hoppas att detta svar har varit hjälpsamt!