Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Löpande utgifter för dödsbo

Min mamma dog för en tid sedan. Bouppteckningen upptar bl.a. en BR-lägenhet 495 tkr. Enligt ett testamente mellan henne och en sambo som dog 2011 ska sambons anhöriga få hälften av vad lägenheten säljs för, efter försäljningskostnader o skatt. 1/2 lägenheten är upptagen som skuld i bouppteckningen, till f.d. sambons efterlevande. De vägrar nu att vara med och dela på löpande utgifter för lägenheten från det att mamma dog fram till att den kunde säljas. D.v.s. de vill inte dela på tillkommande utgifter för lgh, som inte fanns med i bouppteckningen. Vem har rätt?

Rådgivarens svar

2021-04-19

Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga juristen med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation. 

Förvaltning av ett dödsbo

Regler om dödsbon finns i ärvdabalken och bestämmelserna kring arvsskifte finns i 23:e kapitlet. När en person går bort summeras den avlidnes tillgångar och skulder i en bouppteckning. Dödsboet efter den avlidne ska förvaltas, vilket innebär att utgifter ska betalas löpande och att lösöre och bostad ska avyttras. Det är vanligt att det tillkommer utgifter som inte redovisas i bouppteckningen, till exempel för städning/rensning av dödsboet. 

Arvskifte

Dödsboet ska enligt lag slutligt regleras genom att kvarlåtenskapen fördelas mellan dödsbodelägarna med stöd av en skriftlig överenskommelse som är ett privat avtal mellan delägarna. Detta avtal kallas arvsskifte.

Tillgångar och skulder redovisade i bouppteckningen samt tillkommande kostnader som inte har redovisats i bouppteckningen, exempelvis för dödsbostädning och utlägg, regleras i samband med arvskifte. Dödsbodelägarna kommer överens om vilka kostnader som ska betalas genom kvarlåtenskapen - och därefter fördelas återstående medel mellan dödsbodelägarna i enlighet med den överenskommelse som träffats. 

Din situation

När bouppteckningen är klar och dödsboets skulder är reglerade och tillgångarna sålts, så ska arvet fördelas mellan arvingarna genom arvskifte. Innan ni fördelar kvarlåtenskapen mellan er betalas dödsboets skulder, inklusive kostnaden för löpande kostnader för förvaltning av tillgångarna. Arvskiftesavtalet är ett privaträttsligt avtal och det råder således avtalsfrihet, vilket innebär att det är ni delägare som ska enas om hur tillgångar och skulder regleras och fördelas mellan er. Om ni inte alls kan komma överens kan man i sista hand, genom tingsrätten, ansöka om en skiftesman eller boutredningsman som har till uppgift att ena arvtagarna i en frivillig överenskommelse, eller besluta om fördelningen av arvet i ett så kallat tvångsskifte.

Reglerna om arv är svåra och komplexa. Familjens Jurist hjälper gärna till med frågor kring arv och dödsboavveckling om ni behöver vidare juridisk hjälp. Här kan du boka en online eller telefontid med en av våra jurister. 

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Uppkommer ytterligare funderingar så är du välkommen att återkomma till oss med en ny fråga.

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.