Laglottsanspråk, angripa gåvor och utredning av transaktioner
Min pappa gick bort i somras, så jag är bröstarvinge och särkullbarn. I min pappas testamente står att han önskar att jag som bröstarvinge inte påkallar jämkning. Jag har meddelat boutredaren att jag vill få ta del av min laglott. Behöver jag även göra något mer för att få ta del av min laglott? Om ja, vad?
Är pappas gåva av bostadsrätten han ensam stod som ägare till, till sin nya fru och deras gemensamma son för tre år sedan giltig? Går det ”ogiltigförklara” gåvan? Om ja, hur?
Pappas giftorättsgods var förvånansvärt lågt (ca 100 tkr) i jämförelse med hans frus giftorättsgods (närmare 3 miljoner kr). Jag misstänker att pengar har förts över från pappas bankkonton till sin frus konton. Går det att utreda? Om ja, hur? Hoppas ni har möjlighet att ge mig svar på frågorna och rekommendationer om vad jag bör göra. Tack på förhand!
Rådgivarens svar
Hej, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handlar om arvsrätt. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en rekommendation.
Bröstarvinges laglottsanspråk
Om ett testamente inskränker på en bröstarvinges laglott kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet för att få ut laglotten. Bröstarvingen måste påkalla jämkning inom sex månader från det att denne delgavs testamentet. Påkallande av jämkning sker genom att bröstarvingen tillkännager sitt anspråk för testamentstagaren eller genom att väcka talan mot denne (7 kap. 3 § ÄB). Det finns inga formkrav för hur påkallandet av jämkning ska framföras. Däremot ska det tydligt framgå att bröstarvingen begär jämkning med anledning av att få ut sin laglott. Det är även viktigt att det går att bevisa att sådant anspråk framförts, det är vanligt att anspråket framförs vid bouppteckningsförrättningen och att anspråket antecknas i bouppteckningen.
Angripa gåva från den avlidne
En gåva som den avlidne har gett under sin livstid kan exempelvis angripas genom det förstärkta laglottsskyddet. Det förstärkta laglottsskyddet är tillämpligt om den avlidne under sin livstid har gett bort egendom under sådana omständigheter att gåvan är att likställa med ett testamente. Sådana omständigheter föreligger om gåvogivaren vid gåvotillfället var nära döden eller trodde sig vara nära döden alternativt behållit den huvudsakliga nyttan av egendomen. Om gåvan då inskränker på en bröstarvinges laglott så blir gåvomottagaren återbäringsskyldig (7 kap. 4 § ÄB).
En gåva till en bröstarvinge presumeras utgöra förskott på arv. Detta innebär att gåvans värde avräknas på gåvomottagarens arv efter den avlidne, denne får således inte lika mycket arv. Undantaget är om det föreskrivits att gåvan inte ska avräknas eller om det måste antas ha varit avsett (6 kap. 1 § ÄB).
Utreda transaktioner
En dödsbodelägare kan, om det finns en laglottsberättigad arvinge, begära att det i bouppteckningen ska lämnas uppgifter om gåvor. Gåvor som ska antecknas är bland annat de som mottagits av en efterlevande make, dennes avkomlingar eller universella testamentstagare. Bestämmelsens undantag är sedvanliga gåvor där värdet inte står i missförhållande till givarens villkor (20 kap. 5 § ÄB). Det går att läsa mer om detta på Skatteverkets hemsida. Om det befaras att en person inte avser att ange vilka gåvor denne erhållit finns det en möjlighet att ålägga personen att bekräfta uppgifterna i bouppteckningen under ed (20 kap. 6 § ÄB).
Banker kan som huvudregel endast lämna uppgifter om saldona på den avlidnes konton. Det är inte alltid möjligt att få information om tidigare transaktioner. Dödsbodelägarna måste kunna ange godtagbara skäl till varför de behöver uppgifterna. Exempelvis kan det vara så att informationen är nödvändig för att kunna avgöra om en bröstarvinge fått förskott på arv eller om någon har handlat oegentligt.
Dödsbodelägarna ska gemensamt förvalta dödsboet (18 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att dödsbodelägarna ska vara överens om förvaltningsåtgärderna, således kan det krävas samtycke från alla dödsbodelägare för att få ut uppgifterna från banken.
Din situation
Påkallande av jämkning sker genom att en bröstarvinge tillkännager sitt anspråk för testamentstagaren eller genom att väcka talan mot denne. Om du inte redan har gjort det bör du således framföra ditt laglottsanspråk till din pappas testamentstagare. Det är viktigt att ha bevis för att du har givit till känna ditt anspråk, därmed kan det vara bra att få anspråket antecknat i bouppteckningen.
Gåvan från din pappa till hans fru och son skulle exempelvis kunna angripas genom det förstärkta laglottsskyddet. Dock måste de olika kriterierna föreligga. Eftersom gåvan var till hans son, hans bröstarvinge, presumeras den även utgöra förskott på arv.
Eftersom du är en laglottsberättigad arvinge kan du begära att gåvor från din pappa ska antecknas i bouppteckningen. Du kan även begära att exempelvis frun ska åläggas att under ed bekräfta uppgifterna som anges i bouppteckningen. Det finns vissa möjligheter att få tillgång till din pappas banktransaktioner, då måste du dock ha ett gott skäl till detta. Sådant skäl skulle möjligtvis vara att du misstänker oegentligheter. Huvudregeln är dock att alla dödsbodelägare ska samtycke till åtgärder i dödsboet. Ett alternativ är att ansöka om en boutredningsman hos domstolen.
Sammanfattning och rekommendation
Du bör meddela din pappas testamentstagare om ditt laglottsanspråk samt få detta antecknat i bouppteckningen. Gåvan kan angripas med exempelvis det förstärkta laglottsskyddet. Vidare kan du begära att alla relevanta gåvor från din pappa ska antecknas i bouppteckningen och begära att detta ska göras under ed. Du kan även begära att få information av banken.
Om du vill få mer ingående rådgivning rekommenderar jag att du pratar med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.
Du kan också själv upprätta dina juridiska dokument både snabbare och billigare i Familjens Jurists onlinetjänst. Klicka här för att komma till onlinetjänsten!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.