Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!

 

Inledning
Jag förstår situationen som så att A och B hade ett inbördes testamente där A:s dotter skulle ärva allt direkt efter att A eller B gått bort. A:s dotter är inte dotter till B  och därmed är A:s dotter ett särkullbarn. 

A går bort först men A:s dotter tar inte ut hela det arv som hon hade rätt till. Resterande arv, som enligt testamentet skulle tillfalla A:s dotter, tillfaller istället B. Nu har B avlidit och efterlämnat ett nytt testamente där B vill att B:s syster ska ärva allt. 

Första frågan du ställer är om A:s dotter har någon rätt till arv ur B:s kvarlåtenskap. Om den första frågan besvaras jakande blir andra frågan hur mycket A:s dotter har rätt till ur B:s kvarlåtenskap idag. 

 

Kan A:s dotter erhålla arv från B?
Avgörande för om A:s dotter har rätt till något ur B:s kvarlåtenskap beror på vilket sätt hon vid tidpunkten för A:s bortgång ”inte tar ut hela sitt arv”. Det är på fyra olika sätt som en arvinge kan välja att “inte ta ut sitt arv” och jag ska gå igenom de nedan. 

1. Att avstå arv
Om en arvinge väljer att avstå sitt arv kallas detta för arvsavstående. Detta innebär att arvet enligt den legala arvsordningen tillfaller nästa person i ledet. Ifall A:s dotter valt detta sätt vid A:s bortgång ska hon alltså ha  avstått sitt arv till förmån för sina egna arvingar utan någon ersättning. 

Gör man ett arvsavstående har man ingen rätt till efterarv, d.v.s. har A:s dotter gjort ett arvsavstående har hon inte någon rätt till något ur B:s kvarlåtenskap idag. 

Men eftersom att du skriver att det tillfallit B så kan det inte vara ett arvsavstående som A:s dotter har gjort.

 

2. Överlåtelse av arv 

Ett annat sätt att “inte ta ut sitt arv” är om man gör en överlåtelse. En arvinge kan fritt förfoga över sitt arv och kan därför redan innan något arv delas ut välja att ge bort sin rätt till arv. Arvinge kan ge bort sin rätt till arv till vem den vill. Arvinge kan ge bort det helt som gåva eller mot ett vederlag. Om A:s dotter har överlåtit delar av sitt arv efter A till B, så saknar hon rätt till något arv ur B:s kvarlåtenskap. 

3. Avsägelse
Det tredje sättet är när en arvinge väljer att avstå sitt arv, före eller efter arvlåtarens bortgång. Med avsägelse menas att arvinge frånsäger sig rätten till arv. Om A:s dotter kan anses ha avsagt sig delar av sitt arv så saknar hon rätt till något ur B:s kvarlåtenskap. 

A:s dotter kan ha avsagt delar av sitt arv men jag vet för lite om omständigheterna för att avgöra det.

 

4. Avsägelse till förmån för den efterlevande maken
Arvinge som är särkullbarn kan avsäga sitt arv till förmån för den efterlevande maken i detta fall är den efterlevande maken B. Då har särkullbarnet rätt att ta del i den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne går bort. 

Om A:s dotter har gjort detta så kommer hon ha rätt till arv ur B:s kvarlåtenskap idag. 

 

Hur mycket kan A:s dotter få
Vi har konstaterat ovan att det bara genom det fjärde sättet, alltså om A:s dotter anses avsagt delar av sitt arv till förmån för B som hon har rätt till arv ur B:s kvarlåtenskap.  

A:s dotter skulle i sådant fall ha rätt till en viss andel ur B:s kvarlåtenskap. Det behöver göras en andelsberäkning för att fastställa hur mycket som A:s dotter har rätt till. Det handlar inte om en viss egendom utan en andel av kvarlåtenskapen efter B. Det betyder också att A:s dotter har rätt att ta en del av allt, även det som tillkommit efter A:s bortgång. 

 

Exempel
Det A:s dotter avsade till B utgjorde 100. B hade vid tidpunkten för avsägelsen 200. Efter avsägelsen hade därmed B 300. Av de 300 kom 100 från avsägelsen. Med andra ord utgjorde 100/300 eller 1/3 av B:s samlade förmögenhet den avsägelse som A:s dotter gjorde till förmån för honom.  

 

Vid B:s bortgång ska A:s dotter erhålla 1/3 av B:s kvarlåtenskap. B hade vid sin bortgång 600 och A:s dotter ska därmed erhålla 200. 

 

Slutord
Avgörande är hur A:s dotter “inte tog ut hela sitt arv”, d.v.s. först måste det fastställas vilken av de fyra alternativen som är aktuella här. För att reda ut det och även redogöra för hur A:s dotter tillgodoser sin rätt rekommenderar jag er att boka in en allmän familjerättslig rådgivning med en av våra jurister. Du kan läsa mer om hur du bokar en tid här.

Mvh

Jag förstår situationen som så att A och B hade ett inbördes testamente där A:s dotter skulle ärva allt direkt efter att A eller B gått bort. A:s dotter är inte dotter till B  och därmed är A:s dotter ett särkullbarn. 

A går bort först men A:s dotter tar inte ut hela det arv som hon hade rätt till. Resterande arv, som enligt testamentet skulle tillfalla A:s dotter, tillfaller istället B. Nu har B avlidit och efterlämnat ett nytt testamente där B vill att B:s syster ska ärva allt. 

Första frågan du ställer är om A:s dotter har någon rätt till arv ur B:s kvarlåtenskap. Om den första frågan besvaras jakande blir andra frågan hur mycket A:s dotter har rätt till ur B:s kvarlåtenskap idag. 

 

Kan A:s dotter erhålla arv från B?
Avgörande för om A:s dotter har rätt till något ur B:s kvarlåtenskap beror på vilket sätt hon vid tidpunkten för A:s bortgång ”inte tar ut hela sitt arv”. Det är på fyra olika sätt som en arvinge kan välja att “inte ta ut sitt arv” och jag ska gå igenom de nedan. 

1. Att avstå arv
Om en arvinge väljer att avstå sitt arv kallas detta för arvsavstående. Detta innebär att arvet enligt den legala arvsordningen tillfaller nästa person i ledet. Ifall A:s dotter valt detta sätt vid A:s bortgång ska hon alltså ha  avstått sitt arv till förmån för sina egna arvingar utan någon ersättning. 

Gör man ett arvsavstående har man ingen rätt till efterarv, d.v.s. har A:s dotter gjort ett arvsavstående har hon inte någon rätt till något ur B:s kvarlåtenskap idag. 

Men eftersom att du skriver att det tillfallit B så kan det inte vara ett arvsavstående som A:s dotter har gjort.

 

Överlåtelse av arv 

Ett annat sätt att “inte ta ut sitt arv” är om man gör en överlåtelse. En arvinge kan fritt förfoga över sitt arv och kan därför redan innan något arv delas ut välja att ge bort sin rätt till arv. Arvinge kan ge bort sin rätt till arv till vem den vill. Arvinge kan ge bort det helt som gåva eller mot ett vederlag. Om A:s dotter har överlåtit delar av sitt arv efter A till B, så saknar hon rätt till något arv ur B:s kvarlåtenskap. 

Avsägelse
Det tredje sättet är när en arvinge väljer att avstå sitt arv, före eller efter arvlåtarens bortgång. Med avsägelse menas att arvinge frånsäger sig rätten till arv. Om A:s dotter kan anses ha avsagt sig delar av sitt arv så saknar hon rätt till något ur B:s kvarlåtenskap. 

A:s dotter kan ha avsagt delar av sitt arv men jag vet för lite om omständigheterna för att avgöra det.

 

Avsägelse till förmån för den efterlevande maken
Arvinge som är särkullbarn kan avsäga sitt arv till förmån för den efterlevande maken i detta fall är den efterlevande maken B. Då har särkullbarnet rätt att ta del i den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne går bort. 

Om A:s dotter har gjort detta så kommer hon ha rätt till arv ur B:s kvarlåtenskap idag. 

 

Hur mycket kan A:s dotter få
Vi har konstaterat ovan att det bara genom det fjärde sättet, alltså om A:s dotter anses avsagt delar av sitt arv till förmån för B som hon har rätt till arv ur B:s kvarlåtenskap.  

A:s dotter skulle i sådant fall ha rätt till en viss andel ur B:s kvarlåtenskap. Det behöver göras en andelsberäkning för att fastställa hur mycket som A:s dotter har rätt till. Det handlar inte om en viss egendom utan en andel av kvarlåtenskapen efter B. Det betyder också att A:s dotter har rätt att ta en del av allt, även det som tillkommit efter A:s bortgång. 

 

Exempel
Det A:s dotter avsade till B utgjorde 100. B hade vid tidpunkten för avsägelsen 200. Efter avsägelsen hade därmed B 300. Av de 300 kom 100 från avsägelsen. Med andra ord utgjorde 100/300 eller 1/3 av B:s samlade förmögenhet den avsägelse som A:s dotter gjorde till förmån för honom.  

 

Vid B:s bortgång ska A:s dotter erhålla 1/3 av B:s kvarlåtenskap. B hade vid sin bortgång 600 och A:s dotter ska därmed erhålla 200. 

 

Slutord
Avgörande är hur A:s dotter “inte tog ut hela sitt arv”, d.v.s. först måste det fastställas vilken av de fyra alternativen som är aktuella här. För att reda ut det och även redogöra för hur A:s dotter tillgodoser sin rätt rekommenderar jag er att boka in en allmän familjerättslig rådgivning med en av våra jurister. Du kan läsa mer om hur du bokar en tid här.

Mvh