Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och vad effekten blir för din situation.

Jag har i mitt svar utgått från att det inte finns något testamente som påverkar fördelningen av arvet.

Arvskifte

Arvskiftet är den faktiska fördelningen av arvet, dvs. vem som ska få vilken egendom. Arvskifte regleras i 23 kap. ärvdabalken (ÄB). Enligt 23 kap. 1 § ÄB så är det arvingarna själva som innehar rätten att förrätta arvskiftet. Arvskiftet är ett avtal mellan dödsbodelägarna (arvingarna). Det innebär att det är dödsbodelägarna som själva beslutar vem som ska erhålla vad. Vissa begränsningar i valfriheten finns (t.ex. om det skulle finnas ett testamente), men inget som är av intresse här.

Det är arvskifteshandlingen som utgör grunden för arvingarnas äganderätt till den egendom som de erhållit genom arvskiftet. Det är alltså med stöd av denna som lagfart på en fastighet eller registrering som aktieägare söks.

Så länge den egendom som en arvinge erhåller ryms inom den andel av arvet som denne har rätt till så uppstår inga problem. Om den egendom en arvinge erhållit överstiger detta värde ska arvingen erlägga s.k. skifteslikvid, ett belopp som fördelas på övriga arvingar så att dessa kompenseras. Skifteslikvid behöver inte utgå om inte någon av arvingarna begär det.

Kapitalvinstskatt

Kapitalvinstskatten är en inkomstskatt och regleras därför i inkomstskattelagen (IL). Alla kapitalvinster ska som huvudregel beskattas, 42 kap. 1 § IL. Kapitalvinstbeskattning sker hos överlåtaren, dvs. dödsboet i detta fall. Ingen kapitalvinstbeskattning sker hos förvärvaren.

För att en kapitalvinst ska uppkomma måste en tillgång avyttras. Med avyttring avses att en tillgång överlåts mot ersättning, 44 kap. 3 § IL. Ett arv ses därför inte som en avyttring eftersom arvingen inte betalar något för arvet. Detta gäller även om sådan skifteslikvid som beskrivits ovan erlagts.

Skatt på arv

För tydlighetens skull anges det i 8 kap. 2 § IL att arv inte heller utgör någon annan typ av beskattningsbar inkomst, därmed kan inte heller någon annan typ av inkomstbeskattning tillämpas. En tillgång som är erhålls genom arv och som vanligtvis är föremål för kapitalvinstbeskattning hanteras genom kontinuitetsprincipen. Detta innebär att arvingen träder in i den avlidnes skattemässiga situation, 44 kap. 21 § IL, och gäller för såväl hus som aktier.

Den viktigaste effekten av detta är att om arvingen sedan bestämmer sig för att sälja tillgången så kommer vinsten att beräknas utifrån mellanskillnaden mellan priset som den avlidne köpt tillgången för och värdet idag. Beräkningen görs alltså som om det var den avlidne som sålt tillgången (inte utifrån värdet vid arvskiftet).

Er situation

Det är alltså fullt tillåtet för er att själva bestämma att du ska få aktierna och fonderna och din bror huset. Någon kapitalvinstbeskattning sker inte eftersom ni erhåller tillgångarna genom arv. Kapitalvinstbeskattningen sker istället om/när ni senare säljer dessa vidare.

Hoppas du fick svar på din fråga. Om ni vill ha hjälp med arvskiftet kan jag rekommendera er att vända er till Familjens jurists experter på arvskifte.