Hejsan, tack för att du vänder dig till oss på fråga juristen med din fråga! Jag kommer att redogöra allmänt och sedan avsluta med en rekommendation utifrån din situation. Svaret på din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB). 

Kan man ge bort all sin egendom?

Huvudregeln är att man får göra vad man vill med sin egendom, man får alltså sälja, ge bort eller testamentera bort sin egendom till vem man vill. Det finns dock visa undantag när det gäller föräldrar och deras barn. Till exempel kan en förälder inte testamentera all sin egendom till ett av sina barn. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott och därför finns det reglering som skyddar laglotten. En av de reglerna är det så kallade förstärkta laglottskyddet i 7 kap 4 § ärvdabalken.

Det förstärkta laglottskyddet aktualiseras om en gåva getts bort under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syfte är att likställa med testamente. Med det menat gåvor där givaren väntar döden inom jämförelsevis kort tid eller där givaren kan beräkna att till. Sin död få ha nytta av den bortgivna egendom, till exempel att ge bort en fastighet men ändå bo kvar där tills man dör.

Om gåvan anses vara att likställa med testamente gäller följande: den avlidnes kvarlåtenskap ska räknas som om gåvan inte givits Värdet på gåvan tas alltså med vid bouppteckningen och alltså när man beräknar bröstarvingarnas laglott. Om det inte finns tillräckligt med tillgångar kvar för att bröstarvingarnas laglott ska kunna betalas ut ska gåvan antingen gå åter, eller en återbetalning av motsvarande belopp ska ske. För att detta ska ske måste bröstarvingen väcka talan i tingsrätten om detta inom ett år från bouppteckningar. Om man menar att det finns flera gåvor som skulle falla in under den här regeln måste man som bröstarvinge föra talan mot samtliga gåvotagare för att laglotten ske beräknas med hänsyn till samtliga gåvor. 

Ärver man skulder? 

I Sverige ärver man inte skulder utan dem betalas med de eventuella tillgångarna som finns i dödsboet. Om dödsboet inte har några tillgångar kvar för att kunna betala eventuella skulder måste skulderna avskrivas. Om det inte finns tillgångar i dödsboet för att täcka begravningskostnader kan man få bistånd av kommunen för de kostnaderna. För mer info kolla in den här hemsidan, här!  

Din situation 

För att svara på din fråga så kommer det alltså inte falla på dig och dina syskon att betala hans skulder utan dem kommer betalas av eventuella tillgångar i dödsboet. Dödsboets skulder kommer alltså antingen att betalas av tillgångarna som eran far lämnade kvar, eller så kan de komma att avskrivas eller så kan dödsboet försättas i konkurs. Begravningskostnader kan man få hjälp av från kommunen. 

Angående den gåva som du menar redan har skett beror det på hur situationen ser ut, bor din pappa fortfarande kvar i fastigheten och avser att göra så till sin död? Är gåvan ens giltig på grund av formkraven som finns vid en gåva av fastighet? Är din pappa på sin dödsbädd? 

Rekommendation

Alltså kan eran pappa göra vad han vill med sin egendom, med vissa begränsningar, alltså sådana gåvor som täcks av det förstärkta laglottskyddet. 

Min rekommendation till dig är alltså att när din far går bort, om du då misstänker att din far har gett bort gåvor som kan falla in under 7:4 ÄB, väck då talan i tingsrätten inom 1 år efter att bouppteckningen skett. 

Jättebra att du skriver till oss med din fråga! Jag hoppas du fått svar på din fråga och om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på fråga juristen.