Kan särkullbarn utfå efterarv när efterlevande make avlidit trots att denne ej påkallat jämkning av förälderns testamente?
Hej! Stämmer detta? "Står det i stället att egendomen ärvs med fri förfoganderätt kan den efterlevande fortfarande leva upp pengarna men inte testamentera bort dem. Men det hjälper inte dig som är särkullbarn. Finns det något kvar när den efterlevande dör har du ändå inte rätt till din del eftersom du inte begärt laglotten." Det vill säga, om jag som särkullbarn inte begär laglotten inom sex månader efter dödsfallet, innebär det att jag inte har rätt till laglotten när min styvmamma dött? (under förutsättning att min pappa testamenterat sina tillgångar till min styvmamma med fri förfoganderätt)
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med dina funderingar. Nedan följer en redogörelse för vad som gäller. Jag förutsätter att din pappa är gift med din styvmamma.
Särkullbarns rätt till arv
Genom testamente kan testatorn förordna att efterlevande make ska ärva all dennes kvarlåtenskap. Särkullbarn har dock rätt att få sitt arv direkt vid förälderns bortgång, se 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Ett särkullbarn är ett barn som inte är makarnas gemensamma. Denne har rätt till hälften av dennes arvslott, även kallad laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken), och denna del utfås genom att särkullbarnet påkallar jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ärvdabalken).
Fri förfoganderätt
Ibland anges i testamente att efterlevande make ska ärva med fri förfoganderätt och att bröstarvingar ska utfå efterarv när den efterlevande maken dött. Särkullbarn kan välja att bortse från detta och påkalla jämkning och därmed utfå sin laglott direkt, men denne kan också acceptera testatorns vilja och välja att avstå sitt arv till förmån för efterlevande make och i stället motta efterarv. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken som mottar arvet får förbruka egendomen precis som denne vill, men med vissa undantag. Det är inte tillåtet att skänka bort en stor del av arvet i gåva och inte heller att testamentera bort egendomen, 3 kap. 2 och 3 §§ ärvdabalken samt 12 kap. 1 § ärvdabalken.
Testators vilja styr
Eftersom testators vilja ska respekteras (11 kap. 1 § ärvdabalken) är det avgörande hur testatorn formulerat sig i sitt testamente. Om efterlevande make ska ärva med full äganderätt innebär det att denne ärver allt. I sådant fall måste särkullbarn påkalla jämkning av testamentet för att kunna få ut sin laglott. Om det emellertid är formulerat så att efterlevande make ska ärva med fri förfoganderätt är testatorns vilja att särkullbarn ska utfå efterarv. I sådant fall bör någon jämkning av testamentet inte aktualiseras utan särkullbarnet kan kräva sitt efterarv vid efterlevande makes död. Vid bouppteckningen efter den först avlidne bör särkullbarnet tas upp som dödsbodelägare, eller om denne avstår sitt arv till förmån för efterlevande make, som efterarvinge. Denne ska delges testamente och få möjlighet att besluta om denne vill begära ut sin laglott eller eller godkänna testamentet. Vid bouppteckningen efter den efterlevande maken har särkullbarnet del i den andel av kvarlåtenskapen som härstammar från den först avlidna makens bo.
Familjens Jurist kan hjälpa
Familjens Jurist kan hjälpa med både bouppteckning, arvskifte, dödsboförvaltning, med mera. Man kan boka tid med en jurist via denna länk.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.