Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller och vad det innebär för din situation.

Arv

Frågor som rör arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Enligt 2 kap. 1 § ÄB är det bröstarvingarna som ärver, dvs. i första hand barnen till arvlåtaren (den som avlidit). En make till arvlåtaren har viss arvsrätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. En sambo eller särbo har dock ingen arvsrätt.

Laglott

Det är alltså i huvudsak bröstarvingar (barnen till den avlidne) som ärver, och deras arvsrätt är skyddad i lag. Om inget testamente eller liknande föreligger som kan ändra arvsfördelningen så ska arvet fördelas mellan bröstarvingarna på lika lotter, s.k. arvslotter. Laglotten utgör därefter den del av arvslotten som är skyddad, dvs. den del som bröstarvingen alltid har rätt till oavsett testamente och dylikt. Laglotten utgörs av halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB.

Ett testamente som inkräktar på bröstarvingarnas laglotter är därmed ogiltigt till den del det inkräktar på laglotterna. Som exempel kan nämnas att en person lämnar efter sig 100 000kr och en bröstarvinge. Bröstarvingens arvslott är då 100 000kr och laglotten 50 000kr. Om den avlidne i testamente förordnat att en annan person ska ärva 60 000kr så är de överskjutande 10 000kr ogiltiga. Testamentstagaren kan enbart ärva 50 000kr.

Testamente

Vill man att någon som inte har arvsrätt enligt ärvdabalken ska ärva måste detta anges i ett testamente. Ett testamente kan utformas på lite olika sätt. En variant är att man skriver in en person i testamentet som ”universell testamentstagare”, vilket innebär att personen får ärva en viss andel av tillgångarna. En annan variant är att man skriver in personen som ”legatarie”, vilket innebär att man testamenterar viss specifikt angiven egendom (legat). 

Formkraven för att ett testamente ska bli giltigt är att det upprättas skriftligen och undertecknas av testatorn i närvaro av två vittnen, 10 kap. 1 § ÄB. Även vittnena ska underteckna testamentet.

Rekommendation

Att ha sin firma skriven på en adress ger ingen äganderätt till huset som ligger på den adressen. För att hon ska få någon rätt till huset krävs alltså något ytterligare.

Eftersom de varken är gifta eller sambor finns ingen möjlighet att få huset genom en bodelning efter skilsmässa, separation eller dödsfall. Eftersom de inte är gifta så har hon inte heller någon arvsrätt enligt ärvdabalkens regler.

Det enda som då återstår är om din far anger i testamente att hon ska ärva huset. I så fall har hon rätt att ärva huset, så länge som det inte utgör en så stor del av din fars totala tillgångar att det inkräktar på era laglotter.

Så för att sammanfatta är det enda sättet hon kan få rätten till din fars hus vid hans död att din far upprättar ett testamente där han anger att hon ska ärva huset. Detta gäller under förutsättning att hon inte är delägare i huset. Är hon det behåller hon givetvis sin andel även efter hans död, och blir då delägare tillsammans med den/de som ärver er fars andel. Han har också såklart möjligheten att ge bort huset till henne under sin livstid om han så önskar.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.