Hejsan, tack för att du vänder dig till oss på fråga juristen med din fråga! Jag kommer att redogöra allmänt och sedan avsluta med en rekommendation utifrån din situation. Svaret på din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB).  

Bröstarvinge 

När en person avlider är det den avlidnes bröstarvingar, alltså barn, som ärver i första hand. Är ett barn till den avlidne redan avliden träder dennes barn in i rollen som bröstarvingar, enligt 2 kap 1 ÄB. Barnbarnet har då alltså rätt till den laglott som föräldern skulle ärvt om den varit i livet. 

Vem som ärver en gift person

När en person som är gift avlider och det endast finns gemensamma barn eller inget barn alls är det den efterlevande maken som ärver all kvarlåtenskap, se 3 kap 1 § ÄB. Den delen som den efterlevande maken ärver från sin avlidne make innehas med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande maken får sälja eller förbruka egendomen men inte ge bort eller testamentera bort den delen. Sedan när den efterlevande maken avlider har det gemensamma barnet/barnbarnen rätt till arv efter både den först avlidne föräldern och den senast avlidne föräldern. 

Testamentera med full äganderätt

Genom ett testamente kan man framföra sin vilja kring sin kvarlåtenskap, men det finns begränsningar i lag. Till exempel så har den avlidnes bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Det är helt okej att skriva så i sitt testamente och det är sedan upp till bröstarvingarna att jämka testamentet inom sex månader från det att testamentet delgavs. Efter sex månader försvinner möjligheten att jämka testamentet och därmed försvinner även rätten till laglotten, se 7 kap 3 § ÄB. Jämkning av testamente innebär helt enkelt att man säger till testamentstagaren, alltså i detta fall efterlevande maken, att man vill få ha sin rätt till efterarv. Varje bröstarvinge måste påkalla jämkning för att inte förlora sin rätt till laglott genom efterarv. 

Din situation och rekommendation

För att svara på din fråga, barnbarnen har trätt i sin pappas ställe som bröstarvinge till den avlidne och har därför rätt till efterarv när den efterlevande maken dör. Utifrån hur testamentet är formulerat strider det mot den lagstadgade laglotten och att efterlevande make ska ärva den avlidnes del med fri förfoganderätt och inte full äganderätt. Det som måste göras för att ha rätt till sin laglott här är alltså att jämka testamentet. 

Min rekommendation till dig eller rättare sagt till de två barnbarnen är att var och en ska jämka testamentet inom 6 månader från att de delgetts det och kräva sin rätt till efterarv. 

Jättebra att du skriver till oss med din fråga! Jag hoppas du fått svar på din fråga och om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på fråga juristen.