Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Eftersom din fråga rör arvsrätt kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB) vid mitt svar. Jag kommer först att allmänt beröra vad laglott är för något samt hur man tolkar ett testamente. Därefter följer en sammanfattning samt ett försök till svar på din fråga.

Laglotten

En bröstarvinges rätt till laglott är något som inskränker testators möjlighet att testamentera. Laglotten är halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. Arvslotten är hur mycket bröstarvingen hade fått enligt arvsordningen i ärvdabalken. Är man till exempel fyra bröstarvingar, blir arvslotten för varje bröstarvinge 1/4 och laglotten 1/8. Laglotten följer inte automatiskt utan bröstarvingar måste påkalla jämkning av testamente för att de ska få ut sin laglott, 7 kap. 3 § ÄB.

Har man fått mer än sin laglottsandel, genom till exempel ett testamentsförordnande, har man inte rätt att påkalla jämkning för att få ut sin laglottsandel utöver det man redan har fått.

Tolkning av testamente

Om ett testamente är oklart i något avseende får man tolka det i enlighet med 11 kap. ÄB. I 11 kap. 1 § ÄB framgår att man ska tolka ett testamente i enlighet med testators vilja. Om det inte finns en klar vilja får man tolka testamentet efter en hypotetisk vilja. Med detta menas att man tolkar testamentet efter vad testator, på goda grunder, kan antas ha velat.

Följande är ett exempel på när man kan behöva tolka ett testamente. Anta att det finns två äldre barn och att testator har upprättat ett testamente där hen skriver att dessa ska ha rätt till sin arvslott. Om testatorn, efter att testamentet har upprättats, får ytterligare två barn, står man inför dilemmat om testators vilja har varit att gynna två av barnen eller att testator i själva verket velat fördela arvet lika mellan sina bröstarvingar.

Sammanfattning och din situation

Laglotten utgör, som nämnt ovan, halva arvslotten. En bröstarvinge som erhållit större del av kvarlåtenskapen än sin laglottsandel, kan inte kräva laglotten utöver det hen redan erhållit.

Om man endast testamenterar del av sin kvarlåtenskap, ska resterande del av kvarlåtenskapen fördelas enligt den legala arvsordningen. Om vi bortser från testamentstolkningsfrågor kommer detta, i fallet du beskrev ovan, innebära att de fyra barnen delar på den del av arvet som inte har testamenterats. Barnen kommer då erhålla 1/4 var av hälften av kvarlåtenskapen. Detta blir då 1/8 (12,5 %) av den totala kvarlåtenskapen. I praktiken leder detta till samma utfall som du beskrev ovan, med att två av barnen erhåller 37,5 % var av kvarlåtenskapen och två av barnen erhåller 12,5 % var av kvarlåtenskapen.

Enligt min bedömning är fördelningen att två av barnen får 37,5 % samt att två får 12,5 %, ett troligt utfall. Det avgörande blir dock vad testators vilja har varit.

Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga. Om ni behöver vidare hjälp rekommenderar jag att ni bokar tid med en jurist. Du är självklart även välkommen att ställa en ny fråga till oss på Fråga Juristen.