Inledning

Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Din fråga handlar om det går att utesluta ens barn från ens arv. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken, förklara vad som gäller i din situation och kommer att avsluta med en rekommendation. Jag har bytt till andra bokstäver för personen för att du som frågeställare ska förbli anonym.

Allmän information

Här kommer en allmän beskrivning av vad som gäller.

Hur fördelas arvet?

När en gift person dör ska först en bodelning göras enligt 23 kap. 1 § 2 st. ÄB. Det innebär att äktenskapsbalkens (ÄktB) bodelningsregler blir tillämpliga. Kortfattat så kommer den avlidnes tillgångar att delas lika mellan den avlidne (kvarlåtenskap) och kvarlevande partner. Särkullbarn (barn som inte är gemensamma) har däremot rätt att få ut sitt arv med en gång (3 kap. 1 § 1 st. 2 men. ÄB), till skillnad från gemensamma barn.

Barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och kallas bröstarvingar 2 kap. 1 § ÄB. Alla bröstarvingar har enligt 7 kap. 1 § ÄB rätt till sin laglott (vilket är halva arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB. Uträkningen nedan exemplifierar hur beräkningen av laglott går till:

A dör och efterlämnar barnen B, C och D. A har en kvarlåtenskap på 900 000 kr. Barnens arvslotter blir då 900 000 kr/ 3 = 300 000 kr. Laglotterna är halva detta värde, alltså 300 000 kr / 2 = 150 000 kr vardera. Laglotten har barnen alltid rätt till, även om föräldern testamenterat bort all egendom till någon annan.

Ett testamente som gör en bröstarvinge arvlös kränker laglotten. Barnet har som nämnt alltid rätt till sin laglott och ska då jämka testamentet för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Detta ska göras genom att väcka talan vid domstol inom 6 månader från att bröstarvingen efter att hen erhöll testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Om barnet väljer att inte väcka talan inom 6 månader, har hen förlorat sin rätt till laglott och det ses som att barnet godkänner att hen går arvlös.

Din situation

Jag kommer nu att gå igenom vad som gäller i din situation.

När A går bort kommer först en bodelning mellan A och B att göras. När A:s arv ska fördelas kommer det att fördelas enligt testamentet så länge det inte kränker barnens laglotter. Det kränker dock laglotten om ett eller flera barn gjorts arvlösa. Bröstarvingarna har alltid rätt att få ut sin laglott och kan då jämka testamentet inom 6 månader för att få ut sin laglott.

Beroende på hur stora tillgångar A i övrigt har är det möjligt att sonen får rätt att ärva delar av bostaden och värdet av lösöret. Det är dock värdet av sin laglott som sonen har rätt till och inte andelar i alla tillgångar. Sonen har alltså inte automatiskt rätt till en del av huset, en del av bilen, en del av båten osv. utan kan få bara t.ex. båten eller bara pengar om det räcker för att täcka laglottens värde. Finns inte så höga tillgångar kan sonen alltså få en del av huset bl.a.

Sammanfattning och rekommendation

Det är sammanfattningsvis inte möjligt att helt utesluta sina barn från arvet eftersom de har rätt till sin laglott. Sonen kan då jämka testamentet och eftersom det kränker laglotten kommer arvet inte fördelas i A och B:s vilja.

Vill du skriva ett testamente rekommenderar jag att ta hjälp av en jurist eftersom det för testamente finns strikta formkrav att förhålla sig till. Våra jurister på Familjens Jurist kan självklart hjälpa till med detta. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.

Du kan också själv upprätta dina juridiska dokument både snabbare och billigare i Familjens Jurists onlinetjänst. Klicka här för att komma till onlinetjänsten för testamente!

Jag hoppas du fått svar på dina frågor. Har du fler funderingar är du självklart välkommen med en ny fråga till oss på Fråga Juristen!