Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Kan man göra ett särkullbarn arvlös?

Jag undrar om man kan göra ett särkullbarn arvlös? Min man och jag har ett gemensamt barn, jag ett särkullbarn sedan innan och min man ett särkullbarn. Min mans särkullbarn har aldrig velat ha någon relation med min man över huvudtaget och nu till vår fråga. Vi har en bostadsrätt som jag absolut inte tycker att hans särkullbarn har rätt att få något arv av. Kan man undvika det på något sätt? Hört något om att man skriver över eller gåva?! Vi har skrivit ett testamente för länge sen där det står att hans särkullbarn ska få sin arvslott och resten efter jag går bort men nu vill vi inte att hon ska någon del av bostadsrätten alls. Kontanter på banken högst att dela på isåfall. Hur kan vi göra?

Rådgivarens svar

2020-02-18

Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller angående särkullbarns rätt till arv och hur ni kan gå vidare i er situation. 

Kan man göra barn arvlösa?
Bröstarvingar är arvlåtarens barn, se 2 kap. 1 § ärvdabalken. Enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken är hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer en bröstarvinge dennes laglott. Detta innebär att en förälder genom testamente endast kan utesluta en bröstarvinge från hälften av det arv som bröstarvinge skulle få om det inte fanns något testamente. Har en förälder i ett testamente förordnat att bröstarvingen inte ska få någon egendom alls krävs dock att bröstarvingen begär jämkning av testamentet för att denne ska få ut sin laglott, 7 kap. 3 § ärvdabalken. Det går alltså inte att göra bröstarvingar arvlösa då dessa har rätt till sin laglott. 

Det förstärkta laglottsskyddet
Enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken kan talan väckas angående gåvor som arvlåtaren under sin livstid givit bort, om omständigheterna är sådana att syftet med gåvan kan likställas med testamente, dvs att det är en gåva för dödsfalls skull. Detta innefattar gåvor som givits nära inpå dödsfallet och givaren är medveten om att denne snart kommer att dö men också gåvor där givaren behåller nyttan av egendomen fram till sin död, t.ex. genom att ge en fastighet i gåva mot att få bo kvar fram till sin död. Gåvorna har alltså koppling till givarens död och medför inte någon större uppoffring för givaren under dennes livstid. Även gåvor mellan makar och viss överföring av egendom genom bodelning kan omfattas av bestämmelsen, se t.ex. NJA 1985 s. 414. När bestämmelsen är tillämplig ska gåvomottagaren återbära det som krävs för att bröstarvingen ska kunna få ut sin laglott. I de fall egendomen inte kan återbäras ska ersättning lämnas för egendomens värde. Det finns därmed en risk för att gåvor mellan er kan träffas av bestämmelsen och att din makes särkullbarn kan väcka talan angående dessa.

Särkullbarns rätt att få ut sitt arv direkt
Enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken ska en gift arvlåtares kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken. En arvinge som endast är bröstarvinge till arvlåtaren, och inte till den efterlevande maken, kallas för särkullbarn och har enligt samma bestämmelse rätt till sitt arv framför den efterlevande maken. Ett särkullbarn har alltså rätt att få ut sitt arv direkt efter sin förälders död men kan också välja att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, 3 kap. 9 § ärvdabalken. Särkullbarnet kan alltså kräva att få ut sitt arv direkt efter din makes död, hen behöver inte vänta på att även du ska gå bort.

Sammanfattning och rekommendation
Jag uppfattar din fråga som att du inte vill att särkullbarnet ska kunna få ärva en andel av bostadsrätten. För att du ska tilldelas din makes andel av bostadsrätten vid hans död har din make har möjlighet att testamentera bort sin andel av bostadsrätten till dig, vilket då bör medföra att hans särkullbarn kommer få ut sitt arv i pengar (eller andra tillgångar). Kränker testamentet bröstarvingens laglott kan denne begära jämkning av testamentet, det går alltså inte att göra en bröstarvinge helt arvlös. Att tänka på med gåvor är att en bröstarvinges åberopande av det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ärvdabalken kan medföra att vissa gåvor ska återbäras eller ersättning lämnas för dessa, om syftet med dessa kan likställas med testamente. T.ex. gäller detta gåvor som inte medför någon uppoffring för givaren under dennes livstid då givaren behåller nyttan av gåvan, vilket skulle kunna träffa en gåva av bostadsrätt. Vidare har ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt efter sin förälders död, men kan också välja att vänta tills dess att den efterlevande maken avlidit.

Jag rekommenderar er att kontakta en jurist för vidare vägledning, så att ni kan få ytterligare hjälp utifrån er situation. Här kan ni boka ett möte för hjälp med testamente hos en jurist hos Familjens Jurist. Jag hoppas att ni fått svar på er fråga! Har ni ytterligare funderingar är ni välkomna att ställa en ny fråga.

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.