Kan man åberopa äktenskapsbalken 12 kap 2 § för att skydda egendom man äger genom dold samäganderätt?
Fråga om Äktenskapsbalken 12:2: Äkta makar har en sommarstuga ihop, fastigheten inköpt på 60-talet. Endast maken står på lagfarten pga praxis på den tiden, men makan har helat tiden pumpat in pengar i nämnda fastighet och anses därför ha s k dold äganderätt via sin giftorätt. De har ett gemensamt barn. Maken har senare i livet gett barnet sin halva i gåva. Tyvärr sökte då inte makan lagfart för sin halva, utan gick i tron att hon hade sin halva kvar genom giftorätten, för hennes advokat hade sagt att det inte skulle spela någon roll vem som stod på lagfarten. Så dör maken och strax ska bouppteckning göras. Släkten ska själv lämna in bouppteckningen. Maken visar sig ha privata skulder på ca 140 000, makan har inte med dessa skulder att göra. Han står fortfarande som lagfaren ägare till halva fastigheten, barnet för den andra. Nu är frågan: Blir makans giftorättsgods, dvs halva fastigheten, föremål för försäljning trots att hon inte kan ärva makens skulder och trots att värdet på fastigheten har ett taxeringsvärde på ca 560 000, varav hälften ska vara makans giftorättsgods enl. dold äganderätt? Kan man genom att i bouppteckningen eller på annat sätt för makans räkning rädda hennes giftorättsgods från försäljning genom att åberopa Äktenskapsbalken 12:2? Ingen av makarna har några tillgångar förutom denna fastighet.
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Jag ber om ursäkt för sent svar. Nedan går jag igenom några olika scenarion för att avslutningsvis ge en rekommendation.
Maken och barnet äger fastigheten
Som jag förstår situationen har fastigheten hela tiden ägts av maken, som senare givit halva fastigheten i gåva till sitt barn. Fastigheten samägs alltså av maken och barnet. När maken sedan går bort görs en bodelning mellan makan och maken (ÄktB 9 kap 1 §), i vilket fastigheten (halva) ingår såvida den inte är undantagen på grund av äktenskapsförord eller att den är enskild egendom av någon annan anledning (ÄktB 10 kap 1 §). I bodelningen dras först skulderna av från den egendom man äger (ÄktB 11 kap 2 §). Makens skulder på 140 000 kronor dras därmed av från fastighetens värde. Då enbart halva ägs av maken blir det alltså 140 000 kronor kvar av fastigheten som läggs in i potten giftorättsgods som makarna ska dela på (560 000/2 – 140 000). Av dessa 140 000 kronorna tillfaller hälften, alltså 70 000 kronor, makan medan 70 000 kronor blir kvarlåtenskap och det som ska ärvas. Om man är gift och enbart har gemensamma barn samt inget testamente ärver makan även de resterande 70 000 kronorna.
Påverkas situationen av dold samäganderätt?
Med anledning av makans dolda äganderätt dras skulderna enbart av på makens andel medan hennes andel förblir orörd. Detta resulterar i att 140 000 kronor dras av på 140 000 kronor (25 % av huset) vilket gör att maken bidrar med noll kronor till giftorättsgodset. Makan måste dock bidra med sina 140 000 kronor som delas hälften var (ÄktB 11 kap 3 §). Även i detta exempel erhåller makan 70 000 kronor och 70 000 kronor ska ärvas efter maken.
Enbart makens hälft gavs i gåva
Du skriver att makens del gavs bort som gåva och att det således varit makans del av huset som varit kvar (dvs att makan äger 50 % och barnet 50 %). Detta måste kunna styrkas, vilket kan bli svårt då maken står på lagfarten och makan enbart haft dold äganderätt.
Dold äganderätt innebär att man kan kräva att skrivas in på lagfarten och att man helt enkelt äger halva bostaden. Dold äganderätt har man dock inte automatiskt via sin giftorätt. För dold samäganderätt krävs (1) att fastighetens köpts av den ena parten för gemensamt bruk, (2) att den dolde ägaren bidrog ekonomiskt till köpet vid köptillfället samt (3) att syftet var att de skulle äga fastigheten tillsammans. För att makan ska äga huset ensam tillsammans med barnet måste äganderätten ha övergått till dessa två parter och inga andra. Makan kan dock hävda att dold samäganderätt förelåg när gåvan gavs, vilket gör att om makan inte samtyckt till gåvan kan gåvan vara ogiltig. Det finns inte mycket som stödjer denna teori varför den inte kommer utvecklas.
För att förtydliga så delar gifta på ”allt” vid en bodelning, vilket gör att det spelar ingen roll vem som äger huset då det är giftorättsgods. Vem som äger något kan dock påverka i det fall då ena maken har skulder som ska dras av.
Äktenskapsbalken 12 kap 2 §
Paragrafen innebär att den efterlevande makan kan begära att någon delning av giftorättsgodset inte ska ske. Det innebär att det man äger det behåller man. För att nyttja denna regel bör makan först se till att bli inskriven på lagfarten. På så sätt kan hon se till att hennes 140 000 kronor inte ska delas mellan de båda makarna. Om hon inte anses ha någon dold samäganderätt (dvs de tre kriterierna är ej uppfyllda) så riskerar hon att istället inte erhålla någonting från fastigheten. Det är därmed viktigt att först säkerställa hennes äganderätt och konstatera att dold samäganderätt föreligger.
Sammanfattning
Jag skulle rekommendera dig att ta kontakt med en av våra jurister om du vill gå vidare med frågan om att använda 12 kap 2 § då det är förenat med risker i ditt fall om den dolda äganderätten inte kan säkerställas. Det är dock möjligt att med stöd av paragrafen samt dold samäganderätt erhålla större del av fastigheten än genom vanlig bodelning av giftorättsgods. Du hittar våra tjänster HÄR.
Hoppas du fått svar på din fråga. Hör gärna av dig igen om du har fler frågor eller funderingar.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.