Hej och tack för att du vänder till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Din fråga handlar om arvsrätt. Jag kommer därför gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken, förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en rekommendation.

Allmän information

Vem har rätt att ärva?

De närmaste arvingarna är den avlidnas barn (ärvdabalk 2 kap 1 §) och det är dem som i första hand ska ärva. Om den avlidna inte efterlämnat något testamente ska barnen dela lika på arvet (ärvdabalken 2 kap 1 §), detta kallas för arvslott. Den avlidnas barn har alltid rätt sin laglott, vilken motsvarar halva arvslotten (ärvdabalk 7 kap 1 §). 

Laglott

Laglotten är individuell för varje bröstarvinge. Summan av samtliga bröstarvingars laglotter utgör halva kvarlåtenskapen, därför brukar man säga att den andra halvan utgör testators disponibla kvot. Laglotten utgör ett skydd för den avlindas bröstarvingar i fall då den avlidna förfogat över mer än den disponibla kvoten genom testamente. 

Testamente 

Genom ett testamente kan en arvlåtare sätta den legala arvsordningen åt sidan. Kvarlåtenskapen kommer då att fördelas i enlighet med testators vilja såsom den kommit till uttryck i testamentet. Testatorns vilja ska respekteras i möjligaste mån (ärvdabalk 11 kap 1 §). 

Friheten att förfoga över sin egendom genom testamente kan ses som ett utflöde av den privata äganderätten. Det finns dock några begränsningar av testators rätt att förordna över sin egendom. En sådan begränsning är att bröstarvingar alltid har rätt att efter begäran få sin laglott, vilket kan leda till att ett testamente inte kan verkställas.

Jämkning av testamente

Laglotten faller inte ut automatiskt utan förutsätter att varje bröstarvinge som vill ha sin laglott begär jämkning av testamentet (ärvdabalk 7 kap 3 § 1 st). Begäran om jämkning ska framföras inom sex månader från det att bröstarvingen blev delgiven testamentet. Jämkning kan ske antingen genom att den laglottsberättigade riktar sitt anspråk direkt till testamentstagaren eller genom att talan väcks mot denna (ärvdabalk 7 kap 3 § 3 st). Det är tillräckligt att begära jämkning för att laglott ska utgå, någon prövning av kravet sker inte. 

Din situation 

Som huvudregel har arvlåtaren rätt att reglera arvet som denne vill. En bröstarvinge har dock alltid rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten. Det betyder att du inte kan testamentera bort mer än hälften av din kvarlåtenskap, och således att du inte kan göra din son arvlös genom att låta hans barn ärva dig i stället för honom. Om du ändå skulle testamentera mer än hälften av din kvarlåtenskap kan din son begära jämkning av detta. 

Rekommendation 

Utifrån din fråga tolkar jag det som att du vill att dina barnbarn ska ärva dig i stället för din son. Jag känner inte till din sons inställning till detta, men han har rätt till sin laglott även om du testamenterar bort din kvarlåtenskap i sin helhet. Om du inte skriver något testamente kommer din son och eventuella övriga barn ärva dig, de får i så fall sin arvslott genom att din kvarlåtenskap delas lika mellan dem. Du kan dock förfoga fritt över halva din kvarlåtenskap genom att upprätta ett testamente. 

Om du vill skriva ett testamente måste det uppfylla vissa krav till form och innehåll för att vara giltigt. Det är därför en god idé att ta juridisk hjälp vid upprättandet av ett sådant. I Familjens Jurists onlinetjänst finns en mall för testamente som både är enkel att följa och som uppfyller kraven för giltighet. Du kan läsa mer om testamente på Familjens Jurists hemsida. 

Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga och om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Fråga Juristen. Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga kan du boka en tid med en av våra jurister som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter och som har erfarenhet av liknande fall.