Inledning

Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handlar om arv och laglott. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och kommer att avsluta med en sammanfattning.

Jag uppfattar din fråga som att er mor var gift med er far vid hennes död (vilket gör att du och din syster inte är särkullbarn, utan gemensamma barn) och de två särkullbarnens far sedan tidigare gått bort och kommer utgå från det i mitt svar.

Allmänt om laglott och arvsordningen

Barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och kallas bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Alla bröstarvingar har enligt 7 kap. 1 § ÄB rätt till sin laglott (vilket är halva arvslotten). Exempelvis om arvlåtaren har fyra barn och 1 000 000 kr i kvarlåtenskap så är arvslotten 1 000 000 / 4 = 250 000 kr vardera, och laglotten är 250 000 / 2 = 125 000 kr vardera. Denna del av arvet är den som bröstarvingen alltid har rätt till och kan inte testamenteras bort, eller tas över av resterande arvingar (om inte bröstarvingen godtar detta).

Bröstarvingarna är de som ärver i första hand. Är arvlåtaren däremot gift med barnens andra förälder när den avlider (alltså gemensamma barn) så har de gemensamma barnen inte rätt till sitt arv direkt utan får ut sin del av arvet när den andra föräldern dör (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern dör och behöver inte vänta på att sin förälders efterlevande make/maka dör (3 kap. 1 § ÄB). Alla barn har rätt till lika stor del av arvet, om det inte finns ett testamente som säger någonting annat (2 kap. 1 § 2 st. ÄB).

Efterlevande make ärver sina barns andelar med fri förfoganderätt vilket innebär att hen kan göra i princip vad den vill med arvet förutom att testamentera bort den andel som utgör efterarvet. När den efterlevande senare dör så kommer en andel från dennes arv att utgöra efterarv från den första föräldern som avled. Jag kan rekommendera dig att läsa detta svar från en av våra rådgivare där det på ett bra sätt förklaras hur efterarvsandelen räknas ut.

Din situation

När en person avlider ska ett arvskifte göras där man fördelar kvarlåtenskapen mellan arvingarna. Eftersom ni är fyra barn kommer mammans arv att delas på fyra (förutsatt att inget testamente finns), och särkullbarnen har rätt att få ut sin andel direkt medan ni gemensamma barn får ut ert arv i form av efterarv när er far dör. Laglotten räknas inte av före arvet fördelas utan laglotten ingår i arvslotten. Om ni redan fått del av laglotten kommer den räknas av summan er individuella andel så att alla syskon får lika mycket i slutändan. Hade ni fått räkna av er laglott först hade ni fått en större andel av arvet än era syskon som är särkullbarn och det blir då ingen likadelning. Det är denna ordning som gäller eftersom det, mig veterligen, inte finns något testamente som säger att en annan ordning ska gälla.

Sammanfattning och rekommendation

Sammanfattningsvis så räknas inte laglotten av före likadelningen görs mellan arvingarna och i denna likadelning ingår laglotten. Särkullbarnen har rätt att få ut hela sin arvslott med en gång, medan ni som är barn till den efterlevande maken får vänta på ert arv efter er mor tills även er far gått bort.

Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga behöver du prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.

Jag hoppas du fått svar på dina frågor. Tveka inte att boka en tid med en av våra jurister eller skicka in en ny fråga till Fråga Juristen om du har fler funderingar.