Hej! 

Jag beklagar den tvistiga situation du befinner dig i men ska redogöra för dig vilka rättigheter du har i förevarande situation. Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB). Jag förmodar att din mor och far var gifta då du enligt frågan inte erbjöds möjligheten att erhålla ditt arv vid bodelningen.

Hur efterarv beräknas
För att beräkna den avlidne makens kvarlåtenskap görs en bodelning mellan makarna när en make avlider. Vid en bodelning läggs makarnas giftorättsgods ihop och delas lika mellan makarna. Enskild egendom är inte giftorättsgods utan tillfaller den make som äger egendomen. Hela den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller sedan den efterlevande maken före gemensamma barn.

När det finns legala efterarvingar (kan vara den avlidnes och den efterlevande makens gemensamma barn) begränsas den efterlevande makens arvsrätt av reglerna om efterarv vilket innebär att den efterlevande maken kan förfoga över egendomen med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken under sin livstid fritt får använda arvet efter den andra maken förutom att genom eget testamente inskränka legala efterarvingars rätt till arv.

En kvotberäkning görs för att fastställa hur stor del som är föremål för efterarv och som efterlevande make innehar med fri förfoganderätt (kvotdelen uppgår till 1/2 om det saknas enskild egendom), se 3 kap. 2 § ÄB. Efterarv innebär att den avlidnes arvsberättigade barn får ut sitt arv efter den avlidne när den efterlevande maken också avlider. Efterarvet beräknas således slutligen när båda makarna avlidit.

Vad gäller i ditt fall?
När din far avled gjordes en beräkning av tillgångarna vid bodelningen för komma fram till hur stor kvotdel som din mor skulle inneha med fri förfoganderätt. När din mor avlider ska en slutlig beräkning av all kvarlåtenskap göras och då vet man hur stort efterarvet från din far är. Efterarvets storlek kan alltså ha förändrats beroende på vad din mor lämnar efter sig. Det är inte möjligt för din mor att genom testamente inskränka ditt efterarv. Däremot har din mor möjlighet att testamentera bort delar av sina tillgångar, dock inte din laglott, som är hälften av din arvslotter. Sammanfattningsvis innebär det att du åtminstone har rätt till efterarvet från din far och minst 1/4 av din mors tillgångar. Det finns inte möjlighet att begära ut arvet efter din far nu om din mor och far var gifta. 

Förskott på arv
Utgångspunkten är att bröstarvingar (barn), delar lika på arvet, se 2 kap. 1 § ÄB. En förälder kan dock, med de begränsningar som följer av reglerna om laglott i 7 kap. ÄB, välja att testamentera del av kvarlåtenskapen till något eller några av sina barn. När föräldrar under sin livstid ger en gåva till ett av sina barn presumeras denna utgöra förskott på arv, om annat inte föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett, 6 kap. 1 § ÄB.

Din mor kan alltså, i samband med gåvan eller senare, uttrycka att gåvan inte ska ses som förskott på arv. Den typen av viljeförklaring behöver inte ha någon särskild form: den kan vara skriftlig eller muntlig. Vid större gåvor är det dock vanligt att man anger vad som ska gälla i ett gåvobrev. Att en gåva utgör förskott på arv innebär att den ska räknas av på gåvotagarens arv i samband med arvskiftet. "Sedvanliga" gåvor, till exempel julklappar, räknas inte av, 6 kap. 2 § ÄB.

Vad gäller i ditt fall? 
Din syster har erhållit sommarstugan vilket presumeras utgöra förskott på arv om inte annat angetts av din mor. Det innebär att det kommer räknas av på din systers arv vid din mors bortgång. 

Jag hoppas du har fått svar på dina frågor! Har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga eller om du i ett senare behöver ytterligare juridisk hjälp kan du boka en tid med våra jurister, det gör du här. Lycka till!