Kan gåva till bröstarvinge angripas?
Hej. Min hustru gick bort för två år sedan. Vi har tre gemensamma barn. Jag skulle vilja ge ett av barnen mitt hus i gåva medan jag fortfarande lever. Har skrivit ett testamente där ett av de andra barnen endast får sin laglott när jag dör. Vet att barnet har rätt till både arvslott och laglott efter min hustru. Eller rättare sagt, det har alla tre barnen. Huset har ett försäljningsvärde på ca tre miljoner. Inga lån finns. Det har undrar över är om de andra två barnen kan kräva del av huset eller att barnet som fått huset måste sälja eller belåna det när jag avlider. Har inte tillgångar som räcker till arvet för de andra två barnen gentemot vad huset är värt. Hoppas att jag förklarat tydligt. Med vänlig hälsning.
Rådgivarens svar
Hej, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med dina funderingar! Jag kommer börja med att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB) och sedan vad som gäller i din situation.
Barns rätt till arv och efterarv
Arvslott eller laglott
Om den avlidne har barn är det dessa som ärver hela kvarlåtenskapen. Alla barn har rätt till lika stor del av kvarlåtenskapen, de ska således dela lika (2 kap. 1 § ÄB). Om det finns tre barn har de rätt till en tredjedel var av kvarlåtenskapen (arvslotten). Detta gäller dock endast om det inte finns ett testamente som anger annat. En förälder kan genom testamente begränsa barnens arv till laglotten, som utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om det finns tre barn har då barnen rätt till en sjättedel var av kvarlåtenskapen istället för en tredjedel.
Efterarv
Om ett barn har fått avstå från sitt arv till följd av att en förälders efterlevande make har ärvt kvarlåtenskap föreligger en rätt till efterarv. Innan arvet efter den efterlevande maken fördelas ska efterarvet avskiljas och fördelas mellan efterarvingarna. Efterarvet utgör som huvudregel hälften av den efterlevande makens bo (3 kap. 2 § ÄB).
Vederlagsregeln
Om den efterlevande maken genom gåva eller jämförlig handling orsakat en väsentlig minskning (25 %) av sin egendom utan tillbörlig hänsyn till den först avlidne makens arvingar aktualiseras vederlagsregeln. Då ska från den del av boet som tillfaller den efterlevandes arvingar vederlag utgå till efterarvingarna. Om vederlag inte kan utgå så ska gåvan eller dess värde återbäras. Det krävs dock att gåvomottagaren var i ond tro samt att talan väcks inom fem år från det att gåvan mottogs (3 kap. 3 § ÄB).
Förskott på arv
En gåva till en bröstarvinge, exempelvis den avlidnes barn, presumeras utgöra förskott på arv. Det gäller dock inte om annat har föreskrivits eller på grund av omständigheter måste antas ha varit avsett. Om gåvan ska räknas som förskott på arv måste gåvomottagaren avräkna gåvans värde från arvet (6 kap. 1 § ÄB). Kan gåvan inte helt avräknas från arvslotten blir gåvomottagaren inte skyldig att återbära överskottet. Återbäringsskyldighet uppstår endast om detta bestämdes när gåvan mottogs (6 kap. 4 § ÄB).
Det förstärkta laglottsskyddet
Om den avlidne under sin livstid har gett bort egendom på så sätt att gåvan är att likställas med ett testamente aktualiseras det förstärkta laglottsskyddet. Gåvan ska ha givits för dödsfall skull och det är två olika situationer som räknas. Antingen ska gåvogivaren ha varit nära döden eller ha trott detta eller så ska gåvogivaren ha behållit den huvudsakliga nyttan av egendomen. Om detta är fallet ska gåvan eller gåvans värde återbäras om den inskränker bröstarvingarnas laglotter. Talan måste väckas inom ett år från bouppteckningen (7 kap. 4 § ÄB).
Din situation
Du kan upprätta ett gåvobrev där du överför ägandet av huset till ditt barn. I detta gåvobrev kan du ange om gåvan ska räknas som förskott på arv eller inte. Oavsett blir barnet inte återbäringsskyldig utan avräkningsskyldigheten vid förskott på arv innebär endast att barnet inte kommer få lika mycket av kvarlåtenskapen som de andra barnen. På Familjens Jurists onlinetjänst kan du enkelt upprätta gåvobrev till ett fast pris. Vill du ha hjälp av en jurist att upprätta gåvobrevet kan du enkelt boka tid med Familjens Jurist.
Återbäringsskyldighet kan däremot bli aktuellt om gåvan ska tillställas med ett testamente. Då skulle barnet kunna vara tvungen att sälja eller belåna huset för att kompensera de andra barnen om deras laglotter kränks. För att återbäring ska bli aktuellt måste du dock vid gåvotillfället antingen vara nära döden eller tro detta eller behålla den huvudsakliga nyttan av huset. Så skulle kunna vara fallet om du exempelvis bor kvar i huset efter gåvotillfället. Återbäring enligt vederlagsregeln skulle möjligtvis kunna aktualiseras. Dock måste flera kriterier vara uppfyllda. Bland annat måste gåvan utgöra en väsentlig minskning, gåvomottagaren måste ha varit i ond tro, vederlags ska inte kunna utgå och gåvan måste ha givits mindre än fem år innan du avlider. Vill du ha närmare rådgivning och en bedömning av en jurist som kan beakta alla omständigheterna i ditt fall kan du boka tid med en av Familjens Jurist duktiga jurister.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.