Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Kan en make testamentera bort kvarlåtenskap som hen ärvt med fri förfoganderätt?

Ett gift par som ej har barn och inte har testamente och där maken avlider. Vid bouppteckningen efter maken kallas hans syskon och syskonbarn men makan ärver. Senare skriver makan ett testamente. Testamentet är upprättat av ett familjejuridikbolag och där står - "som min yttersta vilja och testamente vid min död skall hela min kvarlåtenskap med full äganderätt fördelas på följande sätt ... enligt ovan." Blir det då enligt hennes önskan/testamente? Eller kommer hans syskon och syskonbarn ändå att ärva?

Rådgivarens svar

2023-04-24

Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Eftersom din fråga rör arvsrätt kommer jag att redogöra för reglerna i Ärvdabalken (ÄB).

Rätten att ta arv

Vem som har rätt att ta arv regleras i lag. I första hand ska arvlåtarens bröstarvingar (barn, barnbarn osv) ärva (ÄB 2:1). Om arvlåtaren inte har några bröstarvingar är det istället arvlåtarens föräldrar alternativt syskon som ska ärva (ÄB 2:2). Om det heller inte finns syskon eller föräldrar i livet ska arvlåtarens mor- och farföräldrar alternativt deras barn ta arv (ÄB 2:3). Det är ingen annan som har en lagstadgad rätt att ärva (ÄB 2:4). Om arvlåtaren var gift ska dock maken ärva istället (ÄB 3:1). Denna maken ärver då med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att den har rätt att använda arvet men inte tex testamentera bort det. Vid den efterlevande makens död ska den först avlidnes makens arvingar ta del i en andel i den sist avlidne makens kvarlåtenskap, vilket kallas efterarv.

Rätten att testamentera

Den som har fyllt 18 år får förordna om sin kvarlåtenskap genom ett testamente (ÄB 9:1). Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (ÄB 10:1). Det är möjligt att testamentera till vem som helst, förutom att bröstarvingar alltid måste ha skydd för sin laglott, som utgör hälften av arvslotten (ÄB 7:1). Detta innebär att hälften av kvarlåtenskapen är reserverad för att bröstarvingarna ska dela på det och få ut sin laglott därifrån. Den andra halvan kan testamenteras bort. En bröstarvinge har rätt att påkalla jämkning av testamentet till den del det kränker laglotten (ÄB 7:3). Testamentet ska tolkas på det sätt som kan antas stämma överens med testators vilja (ÄB 11:1).

I din situation

Det finns alltså en legal arvsordning och en rätt till efterarv och det finns också en rätt för make att ärva och testamentera. I en situation som den du beskriver har alltså makan ärvt med fri förfoganderätt. Den andelen som hon har ärvt med fri förfoganderätt kan hon inte testamentera bort utan den delen kommer att tillfalla makens efterarvingar då hon går bort. Efter att hans andel är separerad från hennes kommer hennes arv att fördelas enligt hennes testamente, så länge hon inte har några bröstarvingar (eftersom de har en lagstadgad rätt att ärva som inte kan åsidosättas i ett testamente). Hennes testamente gäller alltså bara för hennes andel i kvarlåtenskapen och makens syskon kan fortfarande ärva.

Rekommendation

Om ni behöver hjälp med bouppteckning eller liknande frågor är ni varmt välkomna att kontakta en av de kunniga juristerna på Familjens jurist.

Jag hoppas att du kände att detta var svar på din fråga och annars är du välkommen att återkomma med en ny!

Med vänlig hälsning, Hanna

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.